Nu har jag grunnat på en grej.

Jag är mån om att folk ska se mig som en glad och positiv men samtidigt seriös och kunnig människa. Alla delarna är lika viktiga för mig. Det är ingen slump att jag ofta skojar lite eller bjuder på mig själv. Jag tror det är bra att folk märker att jag är fullt mänsklig och inte har förändrats i grunden trots att jag numera är rektor och chef. Mitt sätt är alltså genomtänkt men samtidigt ärligt och uppriktigt. Jag är ju i grunden en människa med extremt nära till skratt och jag har en positiv livs- och människosyn och jag utgår ifrån att jag inte hade klarat av att låtsas vara pigg och glad. Det hade nog genomskådats.

Men, och nu kommer grejen jag har grunnat på, hur tänker då de som oftast sprider missnöje, negativitet och uttalar negativa åsikter? Vi kan ju utgå ifrån att de förmodligen inte mår så bra och det är ju så klart inte bra MEN har man för den sakens skull rätt att sprida sitt missnöje och gnäll hur som helst utan skyldighet att pejla av hur det tas emot. Jag skulle ju till exempel aldrig nånsin gå in i en extremt jobbig situation och försöka skoja till det. Det vore ju respektlöst. Men är det då inte lika respektlöst att sprida gnäll och missnöje utan att pejla av hur det tas emot?

Jag kan bara tala för mig själv men jag har märkt att negativa människor dränerar mig på energi. Att ha mycket att göra och att vara engagerad i både det ena och det andra är inte ens en tiondel så krävande som att prata med någon som inte ser något positivt eller helt saknar förmågan att se utanför boxen och vara öppen för nya sätt att agera.

Hur får man då någon att ändra sitt sätt att vara? Har jag ens rätt att tycka att de borde ändra sig? Har alla rätt att vara precis som de vill utan att behöva ta hänsyn till andra? Eller... Vad tycker ni? Förstår ni vad jag menar eller är jag för flummig? Eller är jag kanske för hård? Detta hade varit kul att diskutera:-). Om ingen annan vill tvingar jag en och annan hockeyförälder att vara djup och filosofisk med mig på söndag (ni vet vilka ni är;-).

Förläsningen vi var på idag i Essunga var så bra! Det var oerhört intressant att höra hur de gjort sin synvända och vänt från att vara den näst sämsta skolan i Sverige till att numera tillhöra topp tio. Grejen är ju också att de gjort det tillsammans. Hela kommunen tillsammans. Det är coolt.

Nu kom maken hem och har jättemycket att prata om och munnen går på honom HELA TIDEN så jag kan lika gärna lägga ner att skriva och prata med honom istället. Jag återkommer imorgon med ett utförligare blogginlägg om Essunga/Nossebro.

Hörs imorgon. Förresten! Om någon är intresserad av fribiljett till a-lagets match den 9/2 är det bara att komma ner till Ica imorgon. 15:00:-)

Snart är det avfärd mot Essunga. Kollegan M kommer och hämtar mig om en liten stund. Jag tar en kopp kaffe nu. Vem vet hur länge det dröjer tills jag får det nästa gång. Jag har en minimal väska med mig. Eftersom det är så olikt mig att resa lätt misstänker jag starkt att jag glömt massor med grejer. Inte kul. Men svägerskan trodde det åtminstone fanns en Ica-affär där så den borde kunna rädda det mesta:-)

Förmiddagen idag har tillbringats på en föreläsning om lässtrategier bland annat. Det var superintressant. Och som vanligt när jag lyssnar på sånt så längtar jag lite tillbaka till undervisningen. Det var en sån kick när man testade nya grejer och märkte att det funkade och gav eleverna en skjuts i sin utveckling. Såna kickar är så sköna.

Igår sköts det i Malmö, igen. Idag är maken där och jobbar. Suck. Det känns inte helt tryggt.

Förresten, vi ska ju sova på vandrarhem inatt. På tal om det var en av lärarna hygglig nog att berätta om när hon och hennes man sovit på vandrarhem en gång och blivit drabbade av vägglöss. Det tog flera månader och flera saneringar innan de fick bukt med eländet. Mmm, tack. Det känns som om jag kommer att sova riktigt skönt inatt;-) Hahaha:-)

Hörs imorgon.