...och det är på inget sätt äckligt. Nu börjar jag bli lite trött igen. Skidresan har liksom gått ur kroppen och den behöver ny vila. Eftersom semester inte är att tänka på är det bara att gilla läget och i alla fall försöka vila upp sig på helgerna. Vi får väl se hur det blir med det. Imorgon ska jag nämligen följa med dottern till K-stad och på söndag är det först hockey, där jag har speakeruppdrag, och så har jag tänkt träna på kvällen. På måndag fyller sonen år och det kräver ju lite fix och trix det med. Jaja, jag behöver ju i alla fall inte stiga upp 05:45 och jag väljer vad jag vill göra, vem jag pratar med och vad jag vill lägga min tid på. 

Stackars sonen har fått två tänder utdragna idag. Han var då ingen munter syn efter det. Men efter en liten tupplur och en Ipren så gick han nyss upp till ishallen. Strängeligen förbjuden att träna men han ville i alla fall dit. Hmm, hade det varit jag hade jag legat i soffan och tyckt synd om mig.

Jag tänker i alla fall inte gå nånstans. Nixelipix. Jag tänker såsa omkring här hemma och göra absolut ingenting. Sköööönt!