Jag är definitivt ingen överdrivet pedantisk människa men jag vill ändå ha hyfsad ordning på saker i huset. Fast efter en intensiv arbetsperiod, en veckas semester på bortaplan, vars packning till stora delar fortfarande inte var uppackade, samt en heldag på golfbanan i Mörrum på årets varmaste dag (kändes så i alla fall) så var kaoset i huset ett faktum. Eftersom jag var helt slut i både kropp och knopp efter dagens 18-hålsrunda brydde jag mig inte så mycket utan tänkte att det kunde vänta tills imorgon. I grunden ett bra och vettigt beslut om inte maken fått feeling när han tog en öl med grannen och bjöd in till husesyn. Herrejisses, jag tror jag skäms ihjäl. Tänk om grannen tror det ser ut så alltid! Själv stod jag i duschen när jag hörde dem och jag kan lova att det hanns tänka många tankar på till exempel exakt var jag hade dumpat kläderna jag haft på mig när vi spelade golf, hur jävligt det såg ut i sovrummet bland filtar och täcken som slängts bort i sommarvärmen och vad märkligt det måste se ut på kontoret där inget är återställt efter robotdammsugarens senaste runda, dvs gardiner är upplagda på möbler, papperskorgen på skrivbordet, allt annat som i normala fall ska vara på golvet men som under dammsugning hamnar lite högre upp för att inte vara i vägen. Ja, ni fattar, lite panik blev det. När jag lyfte det med maken efteråt skrattade han bara och menade att det inte var så farligt. Fnys! Det var det visst. Och jag vet att alla håller med mig. Men det var en bra spark i ändan för nu jäklar är det undanplockat och redo för husesyn om någon skulle vara sugen på en sådan:-)

...har jag velat bo i en villavagn och nu har jag äntligen gjort det. Med goda vänner och maken bar det i förra veckan iväg till Öland  där vi hade bokat en villavagn på Eriksöres camping i fyra nätter.

Det är trångt. Det är varmt på dagen och kallt på natten (beror förmodligen mest på att vi inte ansträngde oss för att hitta ett bra sätt att hantera vidöppna fönster och enbart lakan i sängen) och det är compact living på hög nivå MEN jag älskar det. Det ska definitivt göras om. Campinglivet erbjuder det mesta som gör livet värt att leva, dvs utevistelse så fort vädret tillåter det och i vårt fall var det så gott som hela tiden, lugn och ro, en massa sociala och trevliga männskor runt omkting som hela tiden är beredda på en liten pratstund och ett god morgon när man möts första gången för dagen. Det är ju faktiskt himla trevligt att hälsa och önska varandra god morgon när man möts. Det borde kanske vi kanske göra överallt? 

När de härliga Ölandsdagarna var över packade vi bilarna och hängde på cyklarna på cykelställen och drog vidare till Västervik och Västervik Resort. Västervik Resort är den typen av camping jag hittills mest haft fördomar om och förmodligen aldrig skulle ha bott på när barnen var små för då hade vi inte fått en lugn stund;-) Aktiviteterna duggar nämligen tätt och området är så stort att, trots att vi var där från fredag till måndag, inte hann se hela campingen. Men, jag är inte en sämre människa än att jag kan ändra mig och jag kan ärligt säga att jag önskar vi hade haft en 2-3 dagar till på Västervik Resort för då hade jag kanske hunnit se och uppleva allt. Jag tänker definitivt återvända och se det jag inte såg den här gången.

En viktig anledning till att vi åkte till Västervik är att dottern är där och arbetar. Hon uppträder på Resorten och herrejisses vad härligt att äntligen få se henne uppträda igen. Det var ju ett tag sedan... 

Jag var väl den sista människan på jordklotet som provade på Padel. Alla andra har ju hållt på med det i evigheter men jag har liksom inte blivit färdig till det. Det kan också hänga ihop med min skepsism mot saker jag aldrig har prövat på och som jag tror att jag förmodligen kommer att vara världssämst på;-) Men de goda vännerna peppade och coachade och jag kan säga att jag är fast. Padel var bland det roligast jag nånsin gjort i träningssammanhang. Det ska definitivt göras om!

Imorgon ska svärfar få sin födelsedagspresent (eller var det kanske juklapp?)- en golfrunda på Karlshamns gk. Det kändes som en jättebra idé när vi bokade tiden. Vi får se om jag fortfarande tycker det om SMHI har rätt och solen levererar de 29 graderna i skuggan som prognosen visar. Jaja, vi har spelat i sån sjuk värme förut och jag överlevde det så jag ska nog överleva det här också. Med hinkvis av vatten och ett gäng Resorb så ska det nog gå;-)