Så kom äntligen dagen när jag kunde träffa mina goa kollegor i ledningsgruppen. Tänk att vi fick vistas i samma lokal och prata med varandra utan en skärm emellan. Vilken helt underbar känsla och upplevelse! Som vanligt när vi träffades så blev det en himla massa gapskratt och jag tror fasenimig att jag kommer att leva länge på dagens träff. Jag förstod verkligen hur mycket jag saknat dem. Dels under den långa pandemin när vi bara fick träffas digitalt men också under de senaste veckorna när studierna har tagit så mycket tid att jag knappt inte hunnit träffa någon alls. Jag tror minsann att jag ska smyga mig in en gång i månaden ungefär så att jag kan få en kollegadospåfyllning (jättekonstigt ord). 

Utöver träffen med kollegorna har dagen förgyllts av en nackspärr som kommer att gå till historien. Hur fasen kan det bara bli så att man vaknar med världens nacksmärta som inte går över trots massage, Voltarensalva OCH piller? Igår kväll hade jag inte det minsta ont. Mycket märkligt. Hoppas det försvinner lika snabbt och att nackspärren är helt borta när jag vaknar imorgon. Det hade varit superbra för imorgon måste jag jobba framför datorn non-stop från morgon till eftermiddag och då är det verkligen inte läge att ha nackont. Inte det minsta... 

Nu när jag studerar har jag märkt att det inte är helt lätt att skilja på "arbete" och ledighet eller på vardag och helg. Det är verkligen på både gott och ont men mest på gott tror jag. Det goda i det är att få välja när jag vill göra saker och hur länge jag ska hålla på. Det "onda", eller det svåra är kanske ett bättre ord, är att avsluta och ta ledigt. Dels för att det ju är roliga och lärorika saker jag håller på med men också för att jag tänker att om jag jobbar på nu kan jag vara ledig sedan. Problemet är bara om det blir så att det inte blir någon ledighet...  Nåja, det är ju verkligen ett riktigt lyxproblem men återigen är det något som är bra och nyttigt att uppleva.

En sak som inte är så bra är att jag har en tendens att fastna i pluggandet och rör mig knappt någonting. Jag som trodde det var omöjligt att röra sig mindre än vad jag gjorde som rektor... men nu behöver jag verkligen, mer än någonsin, komma igång med träning. Det jag faktiskt gör är att vara ute och gå. Det jag har alla förutsättningar att göra är att styrketräna för vi har ett bra gym i källaren. Jag ska bara sparka mig själv i baken. Men, det jag känner att jag verkligen skulle vilja göra utöver det är att gå på lite olika pass. Inga sådana där svinjobbiga när man får blodsmak i munnen utan lite mer sådana som är jobbiga-fast-ändå-kul och då menar jag absolut inte spinning för det är det tråkigaste jag kan uppleva. Så nu undrar jag - vilka gym och/eller pass tycker ni är kul att vara med på? Ni som känner mig kan tänka en nivå till och fundera över vilka pass som skulle kunna passa mig. Ett inte helt lätt uppdrag:-)