...finns det något intressantare och mer utvecklande än att försöka förstå hur man själv funkar? Det borde kanske vara självklart att veta och fatta det och i så fall är jag annorlunda för jag har verkligen inte klurat ut mig själv ännu. Det är ett pågående arbete som nästan blir svårare för varje år och för att göra allting ännu lite mer komplicerat så verkar det hända en himla massa med mig under tiden så när jag väl har förstått ett beteende så kan det mycket väl redan vara på väg att förändras. Knepigt det där;-)

En sak som upptar ganska mycket tanketid nuförtiden är att jag snart fyller 50. Det är verkligen sinnessjukt! Mentalt är jag sannerligen inte 50. Eller jo, på några sätt är jag det men på andra sätt är jag definitivt inte det.

Jag känner att jag är coolare nu angående en hel del saker. Jag stressar inte upp mig för småsaker. Jag accepterar att andra gör andra val än jag i livet och att jag inte på något sätt är normen. Jag tycker å andra sidan inte heller att någon annan är normen. Var och en måste få göra de val hen vill. Jag bryr mig mindre om vad andra tycker om mig i en del fall men i andra fall låter jag mig påverkas mycket mer nu än tidigare. Konstigt men sant. Min humor är allt annat än mogen så i den frågan är jag inte alls 50. Är det kanske en fördom att man är mogen när man är 50? Lyssnar jag på mig själv och på de runt omkring mig som jag har roligt tillsammans med är det definitivt en fördom. Vad tror ni som läser detta? Tror vi bara att vi blir mera mogna ju äldre vi blir? Jag undrar verkligen hur jag kommer att känna när jag är 70 eller 80? Hoppas jag fortfarande känner mig som 25 i huvudet då!

På tal om omogen så hade jag tänkt att städa nu när maken är i ishallen och slipar skridskor men det är ju mycket mysigare att glida omkring och tända ljus, lyssna på en podd, dricka ett glas rött och konstatera att nu går det ju VERKLIGEN inte att städa för det är alldeles för mörkt. Det är lika bra att jag väntar med det tills imorgon;-)

Ett riktigt bra tips på ett podd-avsnitt lyssna på är detta 

https://podcasts.apple.com/se/podcast/344-kristin-kaspersen-våga-kommunicera-det-du-vill/id985517492?i=1000462543646

Lägg dryga timmen på det och ni kommer att älska varje minut. Så bra!

Nuläge, önskeläge och handlingsplan är mina nya ledord. Jag har ju gått en utbildning i coachande ledarskap och där är dessa tre ord stommen i tänket. Nuläget ska man inte älta för länge. Det är som det är liksom. Däremot ska man försöka komma fram till vad som är ens önskeläge och sedan försöka klura ut hur man når det.

Jag gillar tänket, främst för att det inte grottar ner sig i negativt ältande utan blickar framåt. Det passar mig som är extremt lösningsfokuserad och som i grunden väljer att se lösningar, inte problem eller hinder.


Förhållningssättet försöker jag ha i olika dilemman som uppstår men framförallt försöker jag att ha tänket när det gäller min egen situation och mitt agerande i olika situationer. Det är inte lätt för det kan vara så himla gött att grotta ner sig i elände och krypa in i offerkoftan men jag vägrar vara gnällig. Gnällig är verkligen det värsta jag vet. Jag är så klart också gnällig ibland men jag jobbar på att minska ner på det. Det funkar ganska bra men inte alltid.
Men det är bra att ha utvecklingsprojekt:-) det utvecklar och utveckling gillar jag??