Då var första besöket på "stora" golfbanan avklarat. Jag kan meddela att det gick ganska bra. Puttarna var bedrövliga, många kantrullare, men det där fixar till sig vad det lider. Lånedrivern funkade bra. Men, det bästa av allt var att jag och maken var sams och trevliga mot varandra även efter rundan. Det händer verkligen inte för ofta. Den enda som gjorde något aggressivt idag var jag när jag sparkade iväg bollen, hårt, när den inte gick i hålet. Men då var jag kissnödig och tanken på det överfyllda utedasset kan ju göra vem som helst aggressiv.

Imorgon är det måndag och idag har jag återigen strukturerat upp jobbtillvaron med hjälp av en gigantisk att-göra-lista. Nu ska jag bara komma ihåg att titta på den.

På tisdag ska jag se särskolans show på Bokelund. Som jag längtar tills dess!

...hur mycket solen och jag hör ihop. Jag älskar att ligga och lapa sol. Jag känner hur jag fyller på med energi. I löööve it.

Nu ska jag snabba mig ut igen så jag får lite sol till innan det är dags att laga middag.

Hej svejs!

Nu ska jag ta mig an en hög med läsning. Jag hade tänkt att jobba med klassbildningen inför höstterminen men jag glömde att servern inte följer med datorn. Småtrögt. I know.

Jag har lite svårt att koncentrera mig för dottern sitter och tittar i fotoalbum samtidigt och när hon ger ifrån sig kommentarer, fniss och andra ljud så är det ju helt omöjligt att nonchalera. Då måste jag också titta och så läser jag inte. Men jag hinner nog det jag ska. Och om jag inte gör det så är det ju inte så att världen rasar samman.

Andra människor är ute och arbetar i trädgården såna här dagar. Andra människor har en massa trädgårdsarbete att utföra men eftersom jag är trädgårdsanalfabet så ser jag inte riktigt vad som behöver göras. OM jag skulle se något så ser jag samtidigt att det är makens uppgift. I min värld använder man trädgården till att spela fotboll i, alltså behöver den inte vara särskilt vacker. I min värld solar man på altanen när det är fint väder, inte ligger med ändan i vädret och rensar ogräs, då blir man ju inte solbränd i ansiktet. Så nu tar jag mina papper och går ut på altanen, tittar ut över trädgården, finner att inget behöver göras och sedan läser och solar jag. Det låter väl bra?

Som vanligt vaknade jag tidigt. Vad är det för fel på mig? Om man lägger sig halv tre ska man inte vakna vid sju. Man ska helt enkelt inte det. Men det fattar inte min kropp då. Det gör den inte förrän ett antal timmar senare när den känner sig sleten...som nu.

Dagen har innehållit sonens fotbollsmatch, costum fitting hos golf-Magnus (ska köpa en ny driver), montering av utemöbler, Eko-besök, middagslagning, räkningsbetalning och nu ligger jag i soffan, trött och sliten.

Idag har jag gått och grunnat en del på seansen jag var på igår. Hur har den tjejen det idag som igår fick veta att mannen hon bor tillsammans med inte är den sista hon ska älska, att hon ju faktiskt inte har det bra i sitt förhållande och att nästa hon träffar kommer att heta Mikael. Med honom kommer hon att bli lycklig, enligt mediet. Vad gjorde hon igår efter seansen? Körde hon hem och fotade ut honom? Hmmm, vad hade jag gjort om jag hade fått höra något sådant? Inte hade jag slängt ut maken i alla fall, trots hostan;-) men å andra sidan kanske de har ett kasst förhållande och det har inte vi.

Nähä, en liten tuppis på soffan innan Millenium är ju inte äckligt. Så får det bli.

Hej svejs!

Nu har jag lämnat bästa vännerna i några minuter för att skriva ett litet inlägg. Jag befinner mig just nu på tjejfest hos bästa J. Här är oxå bästa C och A. Vi började kvällen med en seans på Bokelund. Den var bra men inte den bästa jag varit på. Det är ju lite spännande att höra ett medium prata, man förstår plötsligt hur lite man förstår.

Efter det bar det hem till J och en ostbricka med tillhörande dryck. Mums. De grattade mig oxå. Jag fick ett jättefint armband och presentkort på Liv. Tack så jättemycket! A hade dessutom satt ihop lite bilder från ungdomens glada dagar. Det är absolut inga bilder som ska visas offentligt men det var kul att se dem!

Just nu hör jag gapflabb från köket. De tittar i skolkataloger. Jag tror jag måste skynda mig så jag inte missar något.

Tack snälla Iman och Ida. Ni är bra för mitt självförtroende...

Idag var det utbildning/möte kring sociala medier. Det är intressant att höra hur olika vi diskuterar. Mycket beror givetvis på hur van man är vid att använda olika sociala medier. Jag anser att framförallt vi i skolan måste hålla oss uppdaterade så att vi i vår tur kan lotsa barnen igenom allt nytt. Om vi inte kan lära dem något nytt så måste vi i alla fall hålla jämna steg med dem.

Jag tror sociala medier har oanade möjligheter och att det bara är fantasin som sätter stopp. Man skulle t.ex kunna använda Msn Messenger till boksamtal eller som diskussionsforum i olika frågor. Man kan använda en blogg för att publicera elevtexter. Då läses texterna av riktiga mottagare och texterna har ett verkligt syfte. Om det bara är jag som lärare som läser elevtexterna så blir det ju liksom inte på riktigt. Föräldrar skulle kunna gå in på bloggen och läsa vad barnen skrivit och bli delaktiga i skolarbetet på ett nytt sätt. Man kan lägga ut veckomeddelande och annat på en skolblogg. Man kan göra en facebookgrupp med föräldrar eller lärare. Ja, listan på möjligheter kan göras lång.

Igår glömde jag en hel hög "sånt som måste läsas" på skrivbordet och idag har jag inte varit vid skrivbordet. Detta medförde den första kvällen på länge utan arbete. Det känns ovanligt. Inte har jag motionerat idag heller. Men sovit på soffan i en halvtimme har jag och det var väldigt skönt.

Dagen började bra men fortsatte sådär. Jag blev sur och förbannad av anledningar jag inte kan gå in på men jag kan meddela att jag fortfarande är sur. Tur att jag har en sån superbra kollega som jag kan gå ut och gå med och som tål att jag spyr ur mig saker. Sicken tur jag har. Jag är i alla fall mindre sur nu än jag var innan.

Som vanligt har jag hunnit med cirka 10% av vad jag hade planerat att göra idag. Kan man bygga ut veckans dagar? 10 hade varit lagom.

Kylskåpet ekade tomt så det var bara att gilla läget och veckohandla efter jobbet. I hate. Särskilt när det ska skrivas matlista innan. Tråkigt men nödvändigt om man inte ska få skörbjugg (stavning?) eller nåt. Som tack för den fina insatsen belönades jag med ett ösregn när jag skulle ta mig till bilen och få in grejerna. Tack...

Först sa jag till kollegan att jag inte hann följa med ut och gå men jag ändrade mig när jag kom underfund med att antingen gick jag en lång runda och rensade huvudet eller skulle jag vara fruktansvärt bitchig hela kvällen. Tur för omgivningen att jag ändrade mig.

Är det nån som har koll på soptömningen i den här stan nuförtiden? Grannarna har satt ut tunna nummer 2 så jag antar att vi oxå ska göra det. Hur ofta ska den ut? Hur ofta ska ettan ut? När ska ettan ut första gången? Jag litar på att någon informerar mig om detta;-)

Omdömena är skrivna. Alla är klara. Det är ofattbart skönt. Missförstå mig inte, omdömena är viktiga men jag lägger förmodligen för mycket tid på dem så allt annat blir lidande. Men men nu kan jag göra andra saker. Kanske till och med hinna dricka kaffe tillsammans med folk och inte ensam vid skrivbordet.

Dagen har varit toppen. Åttorna blev klara med sin insändare. Den blev riktigt bra. Nu ska den bara förmedlas vidare till rektorer och tidningar. Jag är så stolt över dem! Sexor och sjuor sliter vidare med sina böcker om sig själv och de arbetar verkligen både koncentrerat och ambitiöst. Niorna plågade jag med de sista muntliga testen i årets Nationella prov. Nu är det också gjort. Känns skönt. Nu kan vi göra roliga saker.

Tanken var att jag skulle ut och springa efter jobbet. Gissa om himlen öppnade sig strax efter min hemkomst. Japp, helt rätt. Thank you God för min crosstrainer. Perfekt.

Nu ska jag snart läsa vidare i Hypnotisören, om jag kan tänka i det höga ljudet i vardagsrummet. Dottern kollar på Phantom of the Opera med HÖGT ljud på. Kulturell. Mamman roar sig med facebook en stund. Hmmm