Hej på er!

Onsdagar har förvandlats till riktigt pestiga dagar. Innan var onsdagen lugn. Jag slutade tidigt och hade inget särskilt på kvällarna. Det var innan dotterns dans och århundradets värsta vinter. Nu dansar hon mellan till sent på kvällen och eftersom det är snö upp till knäna och ruskigt vid Folkets Hus måste hon hämtas. Det skulle man ju kunna stå ut med om ens man inte jobbar då. Det betyder att jag går och möter henne. Det är ju i och för sig skönt med en promenad och inget jag dör av MEN det krockar med att sonens hockeyträning slutar och det är rätt läskigt att gå hem från ishallen själv också. Om någon har ett tips på hur man delar sig tar jag tacksamt emot det tipset.

Idag var det dags för ett frissanbesök. Min favoritfrisör har ju gått och skaffat barn ;-) trots att jag ifrågasatte hur ansvarsfullt det var. Jag menar, vem skulle nu ta hand om mitt hår? Det är minsann inte vem som helst som får det förtroendet. Jag är en krävande kund. Åtminstone hos frissan. Så, idag var det premiär hos en ny. Hon klarade provet. Jag är nöjd. Jag har till och med redan bokat in nästa tid.

Imorgon bitti tänkte jag gå upp en halvtimme tidigare och köra lite på crosstrainern. Hur hurtigt låter inte det? Jag blir faktiskt lite imponerad själv. Vi får väl se om det blir så.

Ha det gott! 

Nu har jag fått skäll. Se förra inläggets kommentar. Ja, jag ska föregå med gott exempel för jag är ju faktiskt svensklärare och dessutom känd som "fröken rödpenna" inom facket MEN jag har fått en ny förståelse för det där med att inte orka läsa igenom innan man publicerar. Det är ju jobbigt. (Till elever som läser bloggen: Detta gäller INTE er. Ni ska ALLTID läsa igenom det ni har skrivit innan ni lämnar in).

Jag tycker dock det är ganska generöst av mig att visa att även jag har enstaka, små, oviktiga brister. Så dottern, se det som en "hitta fem fel" tävling. Priset blir en överraskning i stil med att få tömma diskmaskinen. Och vad gäller "halleda" kan du se det som snott. Mohahahaha

Hemma efter en lång dag på jobbet. Jag har varit sjukt trött idag. Jag vaknade klockan sex imorse, pigg som en mört, och nu tar det ut sin rätt. Jag vet att jag hade mått bättre och blivit mycket piggare om jag hade bytt kläder och gått en lång runda men just nu orkar jag bara inte. Det kanske kommer... Åtminstone kommer jag ut en stund när jag masar mig ner till Ica och handlar grejer till semlebullar. Om jag nu inte lyckas lura någon annan i familjen att göra det.

Idag var det en som sa att Anja Pärson är fet. Fet?! Hon är ju för fan full av muskler. Hennes lår är ju muskler rakt igenom och borde göra varenda människa som bygger grön av avund. Såna kommentarer är bara korkade. Även om det nu skulle varit sant är det fortafarnande korkat att säga det. Så det så!

Jag har tv:n på bredvid mig nu när jag sitter och skriver. Missförstå mig inte, det var jättekul att Kalla tog OS-guld igår men måste man visa det 73 000 gånger på tv för det. Jag fattar första gången...och för dem som missade det kunde ju kanske de första 5-10 repriserna ha varit till någon hjälp men som det är nu kommer bandet att vara utslitet innan OS är slut.

Det är ett märkligt fenimen det här med OS. Det får en att titta på sporter man ALDRIG skulle titta på annars. Imorse kom jag på mig själv med att sitta och titta på skridskosprint (heter det så?). Det är ju skittråkigt! De kör runt, runt i osmickrande dräkter. Halleda...

Nu har jag nog inte mer att gnälla över, inte för tillfället men det kommer säkert något. Under tiden jag tar en paus kan ni fundera över om det som lärare är okej att vara kompis med sina elever på Facebook. Jag tycker det och varför jag tycker det ska jag förklara i ett annat inlägg.

Ha det gott!

PS. Vilket jobb jag har sökt berättar jag om jag får det;-) annars bara förtränger vi det. Ok?

Dagen har varit hektisk men kul! Lektionerna avlöste varandra i rasande takt hela förmiddagen men eftersom det var uppsatsskrivande på schemat var det lugnt och skönt. När jag nu sitter med rättningen och performansanalyser som ska göras får jag betala tillbaka för det lugnet.

Senare på dagen var jag med om en annan sak, nämligen en anställningsintervju. Jag hade egentligen inte tänkt skriva om det men jag har så hyggliga kollegor så alla vet väl redan det ändå;-) Jag tycker intervjun gick bra och det verkade som om de andra som var där också tyckte det. Jag får besked nästa vecka. Spännande!

Jag går i valet och kvalet om jag ska engagera mig politiskt. En annan hockeymamma har gjort det och jag är sugen på att hänga på. Vill man påverka måste man engagera sig! Och det vill ju jag, påverka alltså. Ett tag var jag inne på att gå direkt på skolministerposten så att det "kan bli lite ordning och reda" på det planet också. Sittande säger ju så många konstiga saker så det snart går att skriva en bok om alla tokigheter som slipper ur honom. Men okej, jag börjar i det lilla.

Söndag. Igen. Jag gillar söndagar. Nuförtiden gör jag det. Det kan bero på att jag älskar mitt jobb. Trots att måndagen är den mest hektiska dagen på hela veckan har jag faktiskt ingen söndagsångest. Det är jag glad för. Värre var det för en tio år sedan. Då började jag må dåligt redan på lördagseftermiddagen för att det snart skulle vara måndag. Usch och örk vad jag inte gillade mitt jobb då. Den tiden vill jag inte ha tillbaka.

Nu har Wille åkt hem. Den stackarn var tvungen att titta på en hel hockeymatch idag och med tanke på alla slagsmål och utvisningar och annat dumt som inte hör hemma på isen blev matchen lång. Sista perioden var han grymt uttråkad men som den oerhört väluppfostrade unge han är nynnade han på en hårdrockslåt och emellanåt räknade han baklänges från 10 till 0. Sa jag att han är 4 år?! Måste vara mina gener. He he

Nu ska Roger och jag boka en vuxenweekend någonstans. Givetvis inte förrrän hockeysäsongen är över men det gäller att vara ute i god tid...

Man kan säga att jag är ovan vid att ha en fyraåring i huset. Wille kom in i natt och ville sova hos oss. Givetvis fick han det. Orutinerat flyttade jag in i mitten av sängen och lät honom ligga ytterst. Han for omkring som en äkta fyraåring och som kulmen på sänkcirkusen for han i golvet vid halv sex. Det gick som tur var bra och både han, jag och Roger somnade om igen men jag har definitivt inte fått så mycket sömn som jag egentligen behöver. Men, det är smällar man får ta. Det kan jag ta igen en annan dag.

Idag fyller min lilla plutt år. Oscar blir tonåring! Var tog de här åren vägen? Nyss låg vi på BB. Han var liten och söt och jag var inte liten och väldigt osöt. 

Så klart startades dagen med sång, paketer och en minifrukost på sängen. Wille sjöng utöver gratulationssångerna dessutom ett litet solo i form av Små grodorna. Toppen!

PÅ eftermiddagen gick vi alla fem till Grisabacken och barnen åkte snowracer till Willes stora glädje. Fullständigt livsfarligt! Tur att Roger och jag drack lite oboy och rom så min hönsmammeaktiga sida coolade ner sig och jag kunde skratta trots att det såg livsfarligt ut.

Oscar hade önskat Canelloni till middag så det blev det. Mums! Tillsammans med ett glas rött är det snudd på en religiös upplevelse. Inte för att jag nånsin haft nån sån men jag kan ju tänka mig:-)

Nähä, nu börjar Melodifestivalsuppladdningen! Hoppas det är bra låtar! Jag har förresten hört på radio och tv att folk kallar melodifestivalen för "mello". Amen hallå, det låter ju fjöntigt. Lite fjortisvarning tycker jag...

Kom på att jag glömt att tacka för alla kommentarer. Det är jättekul när någon reagerar på det jag skriver. Fortsätt med det!

Idag är jag glad igen! Skönt för alla, framför allt mig själv. Det förstås, lite har jag ju morrat men det tillhör ju liksom min personlighet. Förmodligen skulle jag varit född i en mera temperamentsfull kultur. Jag flammar upp och blir blixterarg och i nästa minut gapskrattar jag igen. Jag skrattar hundra gånger oftare än jag är arg. 

Idag kommer brorsonen. Han är den allra sötaste lilla fyraåringen i världen. Vi har laddat med grodor och bilar (godis alltså) och till middag ikväll blir det hemmagjord pizza. Allt enligt Willes önskemål. Han ska sova inne hos Oscar och det tycker jag är toppen. Då är det Oscar som får ta smällen när Wille blir kissig...Smart va?!

Roger var och veckohandlade när jag jobbade. Slutsumman blev nätta 1850 kronor! Fattar ni?! Det är sjukt mycket pengar. Hur länge behöver jag jobba för att få ihop den summan? Det tänker jag inte räkna ut för då blir jag väl deprimerad. Man skulle kunnat förstå det om vi var en stor familj men det är vi ju inte. Jaja, ingen idé att gnälla. Vi har ju ialla fall mat. Det finns andra som inte har det.