Här har det handlats! Jag vågar inte logga in på banken och kolla saldot. Och jag som både ska till tandläkaren och frissan denna veckan. Vojne vojne...

Men nu är verkligen klapparna inhandlade och klara och det är superduperskönt! Som vanligt improviserade vi en del och det blev lite oplanerade inköp också.

Vi avslutade med att köpa gran. Mitt tålamod klarar inte riktigt sånt så det lämnade jag åt maken och gick själv ini skoaffären bredvid. Det är mer min grej...

Nu lagar maken mat och jag låtsas göra något viktigt. Jag kanske ska hjälpa till...

Har jag sagt att jag har semester idag? Det har jag!!! Så skönt! Jag och maken ska alldeles snart ge oss iväg för att ordna med julklapparna. Jag känner på mig att det här kommer att bli dyrt...men till och med andevärlden hade ju koll på att jag låter slantarna rulla;-)

Dottern ligger hemma i soffan och är krasslig. Visst är det märkligt.Hon hinner knappt ta sista danssteget på showen innan hon blir sjuk. Sån var jag för några år sen när jag blev sjuk på loven. Märkligt. Psyket kan vara starkt...

Som sagt; jag är ledig idag:-D

...för en kort stund. Jag och dottern gör nämligen kolor med pepparkakssmak. Även om de skulle misslyckas kan jag berätta att det luktar ljuvligt i huset. Mmm

Idag har sonen dömt två matcher i ishallen. Jag och maken gick inom och såg slutet av första matchen och av det vi såg flöt det på och domarna skötte sig, precis som spelarna. Men, sen kom sonen hem och muttrade om idioter och att han aldrig stött på såna korkade människor som han gjort idag. Tydligen hade tränarna i det ena laget burit sig riktigt korkat åt. De skrek och härjade på domsluten och det är i och för sig pinsamt i sig MEN när man inte kan reglerna då ska man hålla låg profil för annars blir det bara töntigt. Denna pinsamma tillställning slutade med att den utvisade tränaren (ja, de kan förvisas från båset om de bär sig FÖR illa åt) skrek till sina spelare på isen att INTE tacka domarna. Hmmm, det är ett vuxenföredöme det...NOT!

Nu ska jag dammsuga. Fy fasen vad duktig jag är. Lite impad av mig själv faktiskt;-)

Min son går i vita tygskor i alla väder, även nu med snö halvvägs upp till knäna. Nu har jag och maken varit i sportaffären och hämtat hem några par han fått prova och efter viss övertalning och lite hot har han valt ett par kängor. MEN, han kommer att byta till Conversen när han kommer till skolan...Suck

Dagen igår avlöpte väl med både hockey och dans. Sonen sprätte in två snygga mål och dottern sprätte snyggt med ben och armar i danserna.

Mycket stolt mamma vid båda tillfällena:-)

Imorgon har jag semester!!! Fattar ni, jag ska vara ledig. En helt vanlig vardag. Har inte hänt på tio år. Tidsoptimist som jag är har jag planerat in sjukt mycket grejer som ska hinnas med. Jag räknar kallt med att alla klappar ska vara färdighandlade efter morgondagen.

Nu tar jag fem minuter i röjandet här hemma och skriver lite om torsdagskvällen. Vi var ju som sagt ett gäng på tio personer som for iväg och skulle möta andevärlden tillsammans. Jag har varit på storseanser förr men aldrig en sittning med bara tio stycken så detta var nytt för mig.

Sagt och gjort. Vi for iväg till...ja fråga mig inte var vi var för H var kartläsare och jag bara följde order...men nånstans i Skåneskogar var vi.

Alla som var med fick ta emot budskap från andra sidan och det var bitvis väldigt emotionellt och mina tårar flödade. Men det var också många goa skratt som när jag tog emot budskap från min mormor. Nja, hon var väl kanske inte så rolig i sig men det hon pratade om var liksom så mitt i prick på mig att det skapade en viss munterhet.

Hon började med mina fönster, som är dyngskitiga...men om man läser min blogg fattar man att jag verkligen inte har tid att putsa dem. Jag har inte ens tid att fixa hit någon som gör det...Men mormor tyckte det var okej. Det är bättre att må bra och vara lycklig än att ha rena fönster och ett kliniskt rent hem. Wow, inte visste jag att hon var så klok!

Hon tyckte det var toppen att jag gillar loppisar och gör rejäla fynd där. Att jag däremot väljer att köpa nya väskor i tid och otid tyckte hon sämre om. Det är slöseri med pengar. Hon var lite snål...

Hunden kom upp! Shit! Om andevärlden har koll på det känner jag mig rätt avslöjad...men andevärlden sa att jag inte alls behöver ha dåligt samvete för hunden för han har inte det alls så illa som jag tror.

Det kom upp massor med andra saker men jag kommer i stunden inte ihåg dem alla. Jag berättar mer när det ploppar upp.

MInst lika givande som seansen var bilfärden med H. Det var länge sedan vi träffades och vi har förmågan att direkt på djupet i våra samtal. Det är givande på riktigt att prata med henne.

Nu är det back to städningen. Broren med familj kommer idag och eftersom de ska sova över kräver det lite mer är skyffla-undan-städning. Fast jag är realist och inser att det inte hinns med att städas särskilt noga idag heller. Nu måste jag strax duscha, sedan är det hockeymatch med sonen, hem och vända och äta, och så är det dotterns dansuppvisning. Efter det ska vi alltså umgås med broren och hans familj. Men, men, vad är det för fel på köpepizza och lite skit i hörnen? Inga enligt mig...

...men jag har lite bråttom just nu så jag ska bara skriva ett snabbt inlägg så ni inte tror att jag är på semester eller sjuk;-).

Igår kväll var jag med om en häftig grej. Vi var 10 stycken som mötte andevärlden tillsammans. Det är heavy shit!!! Så fort jag hinner ska jag skriva om vad mediet sa om och till mig. Och ja, jag ska skriva om allt även om det inte är så smickrande, he he.

Men nu ska vi iväg. Dottern ska sminkas på Make Up Store, sonen ska utrustas med skor och så ska passen hämtas. Senare ska jag hjälpa till på Danskompaniets show. Sen, när jag landar i soffan ska jag skriva ett vettigt inlägg. Tjingeling!

Då var halva den här veckan gjord och det är väl helt okej. Imorgon ska jag först plåga mina små elever lite (mohahaha;.) innan jag far till skola 2 där jag äter lite innan jag drar till Karlshamn på möte.

Idag har jag och kollegan M filosoferat och planerat. Eftersom det är svårt att få ro på jobbet drog vi till ett fik och där var det lite lugnare, om man bortser från barnen som höll på att röja av stället men det var ju inget vi var ansvariga för.

När jag kom hem möttes jag av cirka 130 kakburkar. Bara att kavla upp armarna och börja sortera. Nu är det gjort och ni hockeyföräldrar som sålt vet att ni kan hämta dem nu. Helst så fort som möjligt. Kakburkar i hela vardagsrummet ger ingen mysig och ombonad känsla...

Jag har en skallebang man inte skojar bort just nu. Så kan det gå när man 1. slarvar med kaffet 2. slarvar med mat 3. har för många bekymmer.

Det där med att gå in i en chefsroll kan låta kul och glamoröst men vojne, vojne vilken massa ångest som är inblandat i det. Jag vill ju så mycket och jag har såna höga krav på mig själv att till och med jag fattar att jag borde tagga  ner lite. Men det är lätt att säga och svårt att göra. Jag övar dock så gott jag kan. Jag satt idag, efter mina 178 möten, med mina båda kollegor och filosoferade en del. Jag säger bara att det är tur jag har dem. Annars hade det aldrig gått. Hur klarar andra sig, som är själva?