Så. Nu har jag umgåtts med J. Och vi har skrattat och flamsat och löjlat oss, i vanlig ordning. Sen  har jag vägt mig. Minus 0,7. Genast blev jag liiite gladare.

När jag sedan kom hem och öppnade fejjan då visade det sig att bästaste (nej man kan inte skriva så egentligen) kollegan har lyft en bautatyngd från mina axlar. Tack snälla M!

Nu skulle jag vilja gå en liten runda. Tror jag går upp och möter sonen när han kommer från träningen.

Sån är jag idag. Jag har inte varit det hela dagen. Inte när jag hade mina goa elever utan det smög sig på. Jag är så in i vassen trött på allt att jag just nu glatt skulle kunna ta familjen och flytta någonstans där det är lugnt och varmt. Till ett ställe där jag blir glad och mår bra.

Det var dagens deprimerade inlägg.

Nu ska jag strax iväg och väga mig. Förmodligen blir jag inte gladare av det. Inte för att jag ätit för mycket. Nix, utan för att jag inte hinner äta och slarvar något kopiöst med det. Skit!