Om ni visste hur mycket jag vill. Jag vill förändra. Jag vill förbättra. Jag vill utveckla. Jag vill att ALLA ska må bra. Jag vill att ALLA ska kunna gå till skolan varje dag utan att vara rädda. Jag önskar något så fruktansvärt mycket att jag kunde fixat allt detta. Att alla skulle förstått precis hur jag menar och sedan bara gjort så. Att alla bara lydde mig och slutade vara taskiga emot varandra. Att alla helt enkelt slutade upp att behandla andra illa.

Men, det funkar ju inte så. Jag pratar och pratar och pratar. Ibland lyckas jag nå fram, ibland inte. Utveckling måste få ta tid. Likaså förbättring och förändring MEN att behandla medmänniskor på ett bra sätt borde kunna fungera från och med imorgon.

Jag är rektor och jag har massor av regler att följa. Jag har massor av människor att värna och ta hand om. Jag tycker väldigt mycket om de här människorna. Trots det måste jag arbeta efter regler och lagar och försöka hitta lösningar som gagnar de flesta. Det är jobbigt när folk inte nöjer sig med att jag försöker att göra mitt allra bästa och att jag slår knut på mig själv för att hitta lösningar. Jag kan inte göra mer än så. Jag önskar att jag kunde...