Jag läste nyss i Lärartidningen om en lärare som blivit avstängd från sitt jobb för att hon bloggat om elever och lämnat ut saker om dem på ett icke passande sätt. Min spontana tanke var att hon måste vara dum i huvudet men sedan började jag tänka lite djupare än så. Var går gränsen för vad som är okej att skriva i en blogg? Jag har valt att kalla familjen för maken, dottern och sonen och vännerna för bokstäver men alla som vet vem jag är vet ju säkert vilka jag menar. Maken brukar muttra över att andra vet mer om både honom och mig än vad han själv gör. Jag brukar svara att han också får läsa bloggen för att hålla sig uppdaterad. Då muttrar han ännu mer;-).

Jag anstränger mig verkligen för att inte utelämna någon i bloggen men ibland använder jag den som mitt eget lilla forum för att uttrycka mina åsikter och då kan förmodligen någon ta åt sig av det jag skriver. Men jag skulle aldrig kränka någon medvetet. Det är mer så att jag vill få sagt hur jag upplevt saker och ting.

Igår var jag skitsur över en sak och jag slet till mig datorn för att skriva ett blogginlägg. Jag har ju sagt innan att det har en lugnande effekt på mig men igår insåg jag när jag tittade på texten att den kunde jag absolut inte lägga ut. Då hade jag avslöjat för mycket och det vill jag inte. Ne, jag fick muttra, svära och sparka lite här hemma istället och bli av med ilskan på det sättet.

Jaja, jag hoppas verkligen att ingen blivit sårad av mina inlägg. De brukar ju vara skrivna i en positiv anda men ibland flammar mitt sydländska temperament upp och då antar jag att det märks även här.

Tillbaka till den avstängda läraren. Jag tror att hon gått in i bloggandet lite väl mycket och glömt att precis vem som helst kan läsa det. Det är ett vanligt fenomen hos våra barn och tonåringar och det kan säkert vara lätt att trilla in i, både i bloggar, Msn, Facebook etc. Men, om man har grundregeln att inte kränka så klarar man sig långt.

 

susanne t

10 juni 2010 20:30

Jag tcker verkligen att du "håller dig på mattan", men det är en konst. Ibland vill man bara kräka på allt. Själv har jag idag rensat min hjärna på vår häst. Har en mycket sträng lärare (min dotter = ombytta roller)

 

Helena

10 juni 2010 20:45

tar åt mej av det här...men precis som du säger sä eldar men på ibland...dessutom är sambon inblandad o inte alltid så pigg på att ta mitt kräk...denna byn kryllar inte heller av vänner...så ja!!! jag bloggade över...tror dock INTE att ngn som jag känner läst...o även om n´gn gör det så är det så mitt liv är och jag står för mina åsikter.

Såklart värre när det gäller ett yrke. Kan ju inte börja blogga om mitt jobb!!!eller rättere sagt, de gamla, arbetskamrater eller annan personal..

 

petra

10 juni 2010 22:59

Helena- jag hade inte dig i´tankarna när jag skrev utan tjejen jag läste om. Sen tycker jag att du var modig som talade om vad du tycker. Bara man är beredd på att nån kan läsa det så kan det vara skönt att få det ur sig. Å andra sida tycker folk så mycket hela tiden oavsett om man säger något eller inte så det kan kanske kvitta. Man mår i alla fall bättre när man öst ur sig.
Jag försöker "ösa" utan att det märks. :-)
Susanne- tack. Du som inte har en blogg kan få ösa ur dig hos mig om du vill:-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...hur det känns att vara förkyld för under pandemin har en ju koll på alla möjliga symptom och några sådana har jag alltså inte haft sen 2019. Men nu är jag påmind om hur det är när näsan rinner konstant och nysningarna duggar tätt. Som tur är så är...

Nu är jag alldeles nyss hemkommen efter två dagar i Malmö och certifieringsutbildning i coaching. Jag är helt slut men samtidigt också fylld med energi, beslutsamhet, boost av all underbar feedback och glädje över allt vi i gruppen delar med varandra...

Så kom äntligen dagen när jag kunde träffa mina goa kollegor i ledningsgruppen. Tänk att vi fick vistas i samma lokal och prata med varandra utan en skärm emellan. Vilken helt underbar känsla och upplevelse! Som vanligt när vi träffades så blev det e...

Nu när jag studerar har jag märkt att det inte är helt lätt att skilja på "arbete" och ledighet eller på vardag och helg. Det är verkligen på både gott och ont men mest på gott tror jag. Det goda i det är att få välja när jag vill göra saker och hur ...

Mmm, uppgifterna i båda kurserna är inlämnade för bedömning och nu är det bara att vänta och se om jag har fattat uppgifterna rätt eller fel, om jag har varit tillräckligt analytisk och om det håller den nivå som krävs rent allmänt. Jag gjorde missta...