petrasperspektiv

Direktlänk till inlägg 2 juni 2010

Pissigt humör

Av petrasperspektiv - 2 juni 2010 22:05

Vaknade imorse av att solen sken och himlen var blå. Härligt!


Varför är jag då på pissigt humör? Jo, jag känner mig sjukt stressad. På fredag är det studiedag och jag måste ha fått ihop "allt" innan dess. Dessutom känns det som om jag konstant går omkring och missar att göra saker. Är det något jag blir både frustrerad och ilsken av är när jag själv inte styr över mina göranden, vad som ska göras och när. Och när jag då lever i ett tillstånd där jag hela tiden löser akuta grejer då blir jag stressad.


Jag är en väldigt strukturerad människa. När jag pluggade var jag klar med uppgifterna veckor i förväg. Jag ville ha det så om något oförutsett skulle hända så att jag inte skulle behöva stressa. Just nu känns det som om jag inte kan strukturera utan allt bara far omkring. Både på jobbet och hemma.


Jag har försökt organisera städningen här hemma hundra gånger tror jag. Det faller varje gång. Nu ger jag upp. Jag plockar upp mina grejer. Resten av familjen får plocka upp sina. Men, ställer de inte upp och tar sitt ansvar tänker inte jag ta mitt heller. Inga skjutsar eller annan hjälp från mig. Ni märker vad tjurig jag är va?! Men det är faktiskt så att jag är uppgiven och det tar låååång tid innan jag blir det. Jag är rätt ilsken istället. Men, som sagt, jag orkar inte vara ilsken mer.

 
 
Ingen bild

Helena Österblad Ek

3 juni 2010 09:30

Ja du Petra. Så här med end en liten insikt i ditt liv, kan "jag" tolka det i att ditt nya jobb tar mkt energi o det tar tid att komma in i nya rutiner-som speglas både i arb o privat, säkert för att man har ju bara den energin man har---fylls ju inte automatiskt på bara för att man lämnar det ena o i nästa stund ska ta tag i det andra livet...

Kan berätta att jag lever med den känslan varje dag, och då är det enbart mitt privatliv det handlar om...i HEMMET(jobbet på natten kräver ju inte den typen av energi...mest att håla sej vaken-och end 10 n/mån..).
Att det handlar om privatlivet gör det kanske lite besvärligare. Menar inte att det är "mer synd om mej"-absolut inte..men när det gäller jobbet som man själv till stor del styr över-kan man kanske ändå !?!veta!?! att det ngn gång reder sej...TIDS NOG!! Dock ingen tröst MITT I ELÄNDET.

I privatlivet är det ju oxå andra människor det handlar om och när det övergår till att handla om andra människor än ens egna(blodsband) kan man inte göra så mycket. Skyller inte heller här ifrån mej, utan (jag)vi vet eftersom vi pratar beteendevetenskapskonsultation...
Menar bara egentligen att jag har precis samma känsla som du bär på...alt känns kaotiskt i huvudet och man hittar fördetmesta inte tråden att ta tag i saker-och skule man hitta den så tappar man den igen...och kanske känns det lättare när man kan relatera till att andra oxå har det jobbigt, att man inte är ensam...så är det iaf för mej.

kan bara avsluta med att jag blir avis på dej för att du har ett jobb du tycker är så genomkul och inspirerande. Genom att läsa dina bloggar blir jag oxå glad i själen.

Jag försöker tänka ut ngt jag skulle vilja göra ist för usk, men det är inte lätt i dagens arbetslöshet...och VAD vill jag syssla med...har dessutom redan fyllt kvoten av studielån...så man sitter i en rävsax...oxå det löser sej o där handlar det ändå BARA om mej själv, så då känns det problemet som hanterbart.

Ta en dag i taget o en syssla i taget, är det enda man kan göra undertiden man ser "tiden an!!

Solkram på dej.

 
Ingen bild

Petra

3 juni 2010 10:29

Tack för dina tankar! Det känns skönt, precis som du säger, att någon förstår.
Jag kan berätta att jag redan idag mår mycket bättre. Mest för att jag fick ihop allt pill inför fredagens studiedag och att ungarna plockade ihop sina grejer som var spridda över huset. Tänk så lite som krävs...
Kramar till dej oxå och jag hoppas allt löser sig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av petrasperspektiv - 16 januari 2022 13:25

...hur det känns att vara förkyld för under pandemin har en ju koll på alla möjliga symptom och några sådana har jag alltså inte haft sen 2019. Men nu är jag påmind om hur det är när näsan rinner konstant och nysningarna duggar tätt. Som tur är så är...

Av petrasperspektiv - 19 november 2021 20:31

Nu är jag alldeles nyss hemkommen efter två dagar i Malmö och certifieringsutbildning i coaching. Jag är helt slut men samtidigt också fylld med energi, beslutsamhet, boost av all underbar feedback och glädje över allt vi i gruppen delar med varandra...

Av petrasperspektiv - 12 oktober 2021 20:27

Så kom äntligen dagen när jag kunde träffa mina goa kollegor i ledningsgruppen. Tänk att vi fick vistas i samma lokal och prata med varandra utan en skärm emellan. Vilken helt underbar känsla och upplevelse! Som vanligt när vi träffades så blev det e...

Av petrasperspektiv - 2 oktober 2021 16:50

Nu när jag studerar har jag märkt att det inte är helt lätt att skilja på "arbete" och ledighet eller på vardag och helg. Det är verkligen på både gott och ont men mest på gott tror jag. Det goda i det är att få välja när jag vill göra saker och hur ...

Av petrasperspektiv - 24 september 2021 22:04

Mmm, uppgifterna i båda kurserna är inlämnade för bedömning och nu är det bara att vänta och se om jag har fattat uppgifterna rätt eller fel, om jag har varit tillräckligt analytisk och om det håller den nivå som krävs rent allmänt. Jag gjorde missta...

Presentation

51 år, mamma, fru, lärare, rektor, chef, vän, coach med sjuk humor och ett hjärta som klappar för alla som på något sätt är utsatta. Gillar det mesta som förgyller livet.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< Juni 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards