Äntligen! Maken tar sig alldeles för stora friheter här hemma nuförtiden. Inte förrän nu släpper han datorn. Han tog den för en timme sedan och skulle skicka ett mejl. Ett (!) mejl. Under denna timme har svordomarna haglat friskt och han har uttalat ett flertal förbannelser över datorn. Därför, mina vänner, har dagen kommit när det är dags för maken att bli med egen dator. Imorgon kommer jag att uppmuntra honom att uppsöka Elgiganten eller nåt och köpa sig en egen dator. Han behöver liksom ha en vettig relation med ett så pass viktigt arbetsredskap och jag tror det kan bli bättre om det är hans egen. Han kanske får lite ömmare känslor för den då:-)

Idag blev jag bjuden på rabarbermuffins. Mucho gott! På lunchen grillade vi med ett gäng elever som är igång med olika aktiviteter. Trevligt.

Imorgon är sista jobbedagen innan det är semester. Det känns gott. Hoppas nu bara vädret inte blir helt vidrigt. Jag vill till stranden! Det var det bästa med att vara lärare och ha en lång inarbetad semester på sommaren. Det spelade liksom inte så stor roll om det regnade i två veckor. Det var ju ändå sex veckor kvar. Har man bara fyra veckor är det ju inte så kul om det är kass väder halva tiden...

Samtidigt försöker jag resonera med mig själv om hur korkat det är att lägga energi på saker man ändå inte kan påverka. Jag kan ju tycka att vädret är hur tråkigt som helst men det förändras ju inte för det. Alltså, är det bättre att lägga sin energi på andra saker och att försöka göra det bästa av varje dag, oavsett vädret.