Igår kväll kom jag i säng rätt så sent och jag tror jag släckte vid en halv tolv någonting. När då min klockradio sätter igång 05:30 borde jag vara, om inte död så i alla fall grymt trött. Men det var jag inte. Hur konstigt är inte det? Natten innan sov jag ännu färre timmar... Hmmm... Men, jag kom på det! Det är ljuset. Det är ungefär en miljon gånger lättare att stiga upp när det är ljust ute, solen skiner och fåglarna kvittrar. Och då menar jag bara normala fåglar. Vi har någon sinnessjuk stackare utanför vårt fönster som låter onormalt mycket...

Idag på förmiddagen är det möte/utflykt på berget med hela ledningsgruppen. Mycket trevligt. I eftermiddag är det information/föreläsning av en duktig människa från stödenheten. Ikväll är det styrelsemöte i SIK, mitt första. Håll tummarna för att jag inte ska göra bort mig!

Nähä, dags att pallra sig iväg till jobbet!