Innan ikväll låg jag under en filt i soffan. Trött, frusen och full av söndagsångest. Jag var inte sugen på att ge mig ut i kylan för att åka till kören. Men dottern och hennes kompis propsade på och så klart masade jag mig upp från soffan. Och tur var väl det för det var lika roligt och lyckofyllt som alltid. Jag älskar det! Som sagt tidigare, ingen timme på hela veckan går så snabbt som tiden på kören!Annars då? Fars dag. Middag hos svärfar. Gott. Massor med tankar på den egna faren som jag saknar mer än vanligt sådana här dagar. Nu ska jag dricka kaffe, läsa Sockerdöden av Unni Lindell och njuta färdigt av helgen, som som vanligt har gått alldeles för fort.