Ni kommer kanske ihåg att jag fick ryggskott, eller vad det nu är..., när vi var på TV-pucken i Karlskoga. Det var i början av september. Sedan dess har jag haft känningar i ryggen men inte direkt ont. Att ligga på mage eller rygg har inte fungerat men det har inte gjort ont hela tiden. Förrän idag. Jag kände att det gjorde lite extra ont när jag steg upp men trodde det skulle släppa. Det brukar det göra. Men icke. Det accelererade. Jag stretchade, fick massage av maken och tog till slut en tablett. Efter det gick jag och maken en runda. I låååångsam takt. Mesigt men nödvändigt. Efter den var jag lite bättre. Nu dricker jag vin så låt oss hoppas att jag inte behöver ta en tablett. För det går ju inte.

Maken och jag är nyss hemkomna från lördagens föreställniung av Danskompaniet. Halleda vad bra de är! Var dottern fått sin danstalang och kordination ifrån är en gåta. Inte är det från mig i alla fall. Showen var lika bra och lika genomtänkt som vanligt. I år handlar den om Familjen Addams och dottern spelar sonen. En hel del goa skratt, en bra handling och så klart massor med riktigt bra dans var det vi bjöds på. Super!

Sonen har spelat hockey och idag mötte de Lund/Limhamn. Vi representerades av min bror och hans familj som var där och hejade. Tyvärr fick de se en förlust. Trist men sånt händer ju också ibland. Sonen verkade i alla fall ha gjort en bra insats. Bäst enligt brodern men då är han ju inte direkt objektiv;-)

Nu ska jag kolla Brynäs-Timrå som spelar på uteis. Första gången på 46 år i Gävle. Coolt. Skönt att se det på tv och inte vara på plats;-)

...skojar man inte bort. Vi hoppade nyss på tåget i Hässleholm och jag såg direkt chansen att få en sittplats även om det skulle innebära att jag var tvungen att vara tyst. Vi var några stycken som tänkte så. Ett par skulle installera sig och småpratade tyst medan de gjorde det. Tror ni inte att någon störde sig på det och läxade upp paret? Allvarligt talat. Varför? Hade de fortsatt att prata och inte ens försökt att vara tysta kunde man väl stört sig men så var det inte. Tramsigt.

Nu är jag trött som en gnu och vill bara sova. No way jag tänker vara på jobbet halv åtta imorgon...

Idag har varit en behaglig dag som lunkat på i vettigt tempo. Kollegans nya skrivbord kom idag och hon flyttade in till mig så numera är vi rumskamrater;). Himla trevligt och det kommer att spara tusentals post-it-lappar eftersom vi numera kan prata direkt med varandra och slipper komma ihåg en massa till senare.

En runda i slasket som håller på att frysa har hunnits med och nu packar jag. Igen. Imorgon är det dags för Stockholm, igen. Det är utbildning för rektorerna i Matematiklyftet. Men jag tror att tågen går när jag ser det. Enligt väderleksprognosen ska det komma 10-20 cm snö imorgon precis där tåget ska fara fram och vis av erfarenhet vet jag att X2000 sällan klarar att ta sig fram under de förhållandena. Jaja, vi får ostörd arbetstid på tåget i alla fall;)

Nu ska jag kolla igenom listan så jag inte glömt något. Tvångstankar ni vet...

Jag antar att vår panna är något av ett måndagsexemplar för det har strulat en del kring den under alla de år vi haft den. Tur då att det finns en sån man som Göransson himself. Vi ringer och säger att nu är pannan konstig igen och vi fryser (för givetvis bråkar den bara när det är kallt ute...) och vips så står han där i källaren och trycker och grejar lite, ringer ett och annat samtal. Ofta lagar han den själv på plats för då är det någon konstig inställning som måste göras. Annars ringer han hit någon som fixar pannan, lite kvickt så där.

Imorse ringde maken vid sju och Göransson var här tio minuter senare. Service eller vadå?! han gjorde precis som jag skre ovan och nu är det skönt här igen. Det kan hända att det är något vajsing med elpatronen  men det får vi ta sen i så fall. Just nu har vi både värme och varmvatten och då är jag nöjd:-)

På jobbet for jag runt som en skottspole idag och gjorde exakt sånt jag egentligen inte tror på, brandkårsutryckningar. Det är för mig inte förknippat med gott ledarskap men idag bara snurrade det på och jag snurrade med och hann inte tänka efter förrän efter. Men men, en och annan konflikt utredd och ett antal mejl besvarade blev det innan jag och kollegan for iväg till Ryssbergsstugan för att ordna adventsmys för all personal. Det blev verkligen supermysigt. Tack vädergudarna för snön som verkligen var, och är, en stämningshöjare.

Efter det gick jag en runda. Jag älskar verkligen att promenera när snön ligger. Det är ett annat ljus och ett annat ljud ute och det skapar en go känsla tycker jag.

Nu har jag ätit Lchf-mackor (praise the Lord;-) och hamnat i soffan. På tv:n är Sommarpratarna och det passar mig perfekt! Tur jag är hemma själv för då kan jag titta klart på det och njuta av värmen, ljusen på bordet, snön och allt annat jag är tacksam över.

Dagen började med att jag vaknade utan att bli väckt av en väckarklocka. Det var alldeles vitt ute och ljuset som bildas när snön ligger är något alldeles extra. Väl uppstigen åt vi en goefrukost, maken, jag , sonen och OL, sonens äldste och bäste vän. Dottern hade redan farit iväg på dansträning.

Lite senare var jag, C och J på julmarknaden och eftersom vi var först av alla såg vi alla saker jättebra och då blev det ju en del handlat. Annars brukar jag inte handla någonting, enbart för att jag inte ser grejerna när det är en massa folk i vägen. Dagens bästa köp var en superflott mösshatt i grön tovad ull som satt som en smäck på mig. Jag älskar den redan och dottern höll på att dö när hon fick syn på den. Tur jag är en stark människa som struntar i det;). En vacker dag kommer hon att vilja låna den. Det är jag övertygad om:)

En fika där A också deltog och lite allmän information bytte ägare ;) innan vi tog en shoppingrunda på stan. Det var inte mycket folk där men det var väldigt trivsamt. Jag gillar vår lilla stad jag!

Väl hemma började det jobbiga. Pannan har, som vanligt, valt att plötsligt inte producera värme. Jag blir så trött... Givetvis är maken inte hemma heller. Suck. Så jag gick loss lite på pannan själv och nu håller jag tummarna så de nästan krampar för att den ska funka. Men jag tror egentligen inte på att det skulle lyckas. Ånej. Såna här dagar ska vi liksom bara ha. Varje år så där lite lagom regelbundet. Suck igen.

Som om inte pannbekymren vore tillräckliga så mår jag illa. Dubbelsuck. Jag tänker dricka mineralvatten och använda hela min mentala styrka för att tänka bort eländet. Jag har verkligen inte tid att få magis. Imorgon ska P och jag ha mys för all personal i Ryssbergsstugan. Härligt:)

Så om någon som läser detta är IVT-pumpsreparatör eller bor ihop med en kan ni väl skicka hit er/hen;)

...snart i Hässleholm där U är hygglig nog att hämta oss så vi slipper byta tåg utan istället kan sätta oss i en varm och go bil.

Vi, jag, dottern, M och J har varit i Stockholm. Där har vi besökt julmarknaden i gamla stan, ätit och fikat på Kaffekoppen, sett Dirty Dancing, bott på ett helmysigt vandrarhem i gamla stan, shoppat till fötterna värkte och så har vi haft kul tillsammans. Som alltid!

Nu sitter vi alltså på X2000 och jag mår bra. Jag mår alltså INTE illa. Trots att jag åker baklänges och har läst nästan hela resan hem. Länge leve åkbanden man sätter runt handlederna!

Vi har shoppat massor och en del julklappar är minsann klara. Gött:)

När vi kommer hem vill jag höra allt om sonens match som jag missade idag. Det verkar ha varit en nagelbitare. Synd jag missade den men man kan ju inte vara överallt.

Imorgon är det julmarknad och fika med goa vännerna! Sicken helg:)