Är i Kna på DM-final. Det har vi varit ett antal gånger förut. Det är alltid likadant. Vi måste fightas mot för många motståndare... Men killarna kämpar på och vem vet, idag kanske det vänder. Eller inte...

Nu fryser jag dessutom om fötterna. Suck.

Jag byter ämne helt. Från deprimerande till positivt. Dottern har uppmärksammat mig på en sångtext som är helt underbar. Den borde alla läsa varje dag för att stärka sitt självförtroende.

Jag vill inte vara bitter men nu visade domaren ut min son. Med hänvisning till en regel typ ingen vet om. Suck. Igen.

Jag läser texten så blir jag glad igen. Kanske.

Varför tvättar jag inte bort sminket så fort jag kommer hem? Nu när jag ska gå och lägga mig är jag trött som en gnu och det känns som om det tar evigheter att ta bort smink, köra med "granar" och tandtråd, borsta tänder och allt man ska göra innan man kan trilla i sängen. Suck.

Idag har jag mest skrivit hela dagen. Imorgon ska jag redovisa det skrivna. Hoppas det funkar.
I vanlig ordning har jag för mycket text. Det har jag alltid.

Imorgon ska jag till tandläkaren. Jag har fått använda mig av all styrka jag kan uppbåda för att inte ringa och boka om tiden. Att det kan finnas så mycket ångest och oro av att behöva kolla sina tänder. Knäppt, jag vet. Men fortfarande skrämmande. Både i form av vad undersökningen kan visa OCH vad det den visar kan kosta.

Nu ska jag inte skjuta upp det här längre. Mot badrummet.

Ny vecka imorgon. MYCKET på schemat. Så mycket att jag undrar om det är fysiskt möjligt att ens genomföra. Tveksamt. Men, men, jag får ta det med ro och inse att jag:
1. Måste delegera
2. Kanske måste avstå några saker även om de är roliga.
3. Behöver chilla i ambitionen att skapa den perfekta julen och vara den som ska se till att alla mår bra och är glada.
Imorgon bitti ska jag upp och crosstraina. Då inleder jag mitt tittande på Vänner-boxen. Det kommer att bli en fröjd att crosstraina:)

...för annars finns det inte en chans att allt hinns med innan jul. Idag kunde jag konstatera att fyra av fem vardagskvällar nästa vecka är intecknade. Hur hände det? Det är egentligen bara ett måste av de fyra men de andra tre är ju roliga grejer som jag vill göra. Suck. Vad det är svårt att behöva prioritera.

Till min glädje kunde jag också konstatera att en av dagarna bara innehöll en inplanerad sak så där tror jag att jag pillar in lite komptid så hinner jag handla både mat och klappar då. Smart va? Det handlar om en femtimmarslucka så förmodligen är jag jordens tidsoptimist men det kan gå;-)

Idag fick jag avnjuta skolans luciatåg i kyrkan. Stämning:-). Underbart härligt.

Efter det var det lite allt möjligt att stå i innan jag for och hämtade sonen för vidare färd till Karlshamn och tandregleringen. Där spännde de trådarna i hans tandställning rejält så han hade ont redan innan vi lämnade Karlshamn. Det brukar ta några timmar innan det onda drar igång annars. Nu blir det drickyoggi några dagar.

Möte med SvA-lärarna och lite goefika kom efter det och det var lika trevligt som vanligt.

Efter det gled jag inom kollegan M:s rum. Han är ju i stan nu... I vanlig ordning kom jag typ aldrig därifrån. Vi har alldeles för mycket att prata om;-)

Nu har jag blivit sittandes i soffan och hittar verkligen inte vare sig viljan eller orken att resa mig. Illa. För jag har jättemycket att göra.

...har rullat på i gott tempo. Jag är trött som få, har precis tittat på Grey's och druckit ett glas rött till. Nu ska jag snart gå och lägga mig och i vanlig ordning hinner jag väl läsa 7,5 rad innan jag somnar. Och det är ändå en bra bok...

Det har inte blivit mycket gjort här hemma men lite tvättfix har i alla fall utförts.

Julbord har ätits på golfrestaurangen idag. Gott!

Riskinventering har utförts. Spännande. Det var första gången. Nu har jag lärt mig det;)

Gonatt! Nu måste jag sova. Bänkarna i kyrkan ska markeras tidigt imorgon så att Luciafirandet funkar som det ska. Efter det är det Luciafika, tandläkarbesök med sonen, möte med SvA och Fbk. Givetvis blir det lite fika även där;)

Då var man med lugg igen. Lite ovanligt är det allt och varje gång jag råkar få syn på min spegelbild hajar jag till. Jaja, jag vänjer väl mig. Om inte så är det ju tur att jag har hår som växer som ogräs:-)

Cellprov har också hunnits med idag. Barnmorskan är en himskans trevlig människa som är lätt att prata med och det gör faktiskt att man tänker liiite mindre på hur kroppsdelarna är placerade och vilka kläder man saknar just i stunden.

Tur det.

Huset är tomt på folk. Bara jag är hemma och idag har jag bestämt mig för att damma och pynta ovanvåningen. Jag måste verkligen göra det idag. Det har nämligen gått upp för mig att det inte är alls långt kvar till jul och tro inte att julklapparna är inhandlade eller att jag har någon som helst koll på vem som ska fixa vad till julbordet. Nixelipix. Och tittar jag i kalendern fattar jag inte riktigt när jag skulle hinna fara iväg och fixa några julklappar heller. Thank God för Internet;-) Fast allt går ju faktiskt inte att fixa där heller så amken och jag MÅSTE hitta några gemensamma timmar för lite avancerad speedshopping. Julstämning? Mmm, kanske på julafton.

Nu ska det tomtas!

Idag hade jag paxat den stora bilen. Det är rätt skönt med en hög, fyrhjulsdriven bil när man ska ut på Lister. Att den är automatare gör att det blir lite roligare att köra för jag måste tänka lite extra. Om ni visste hur många gånger jag har varit på växelspaken när jag stått i korsningar. Roligt är det i alla fall. Och bekvämt. Men nu står den bilen ytterst så maken kommer lätt att ta den imorgon bitti. Jaja, han kan få låna den;)

Om ni vill veta exakt hur hurtig jag var imorse kan jag berätta att jag crosstrainade klockan sex. DET är egentligen sjukt;)

Jag avslutar med att visa vilken utomordentlig kvalitet det är på tulpanerna just nu. Dessa köptes i fredags... Två buketter för sammanlagt 120 kronor:(

...helgerna alltså. Jag hinner aldrig mer än en bråkdel av vad jag hade tänkt hinna. Tidsoptimist? Japp.

Idag gjorde jag en realistisk att-göra-lista dock och det är bara ett, par, tre saker kvar att göra på den. En av sakerna är ett crosstrainerpass och det kan äntligen skötas framför en tv igen. Maken och sonen var hyggliga och bar upp den från källaren upp till sovrummet på andra våningen. Nu kanske den används igen. Nere i källaren gjorde den ingen nytta i alla fall. Synd att den är så ful. Den pryder inte sovrummet direkt...