Idag har vi haft en pratdag på jobbet. Ja, vi har ju inte pratat exakt hela tiden men nästan. Vi har pratat beteende, manligt/kvinnligt ledarskap, vanligt ledarskap, hur vi själva fungerar och hur vi upplever att den andre fungerar osv. Såna samtal är så otroligt kreativa och lärorika. Kollegan kan säga saker om mig som jag aldrig tänkt på och jag vet att jag gjort detsamma om honom. Såna reflektioner får en att fundera, analysera och växa. Superhärligt! Och lite jobbigt när han ser att jag gör saker som förminskar mig...men å andra sidan kan jag arbeta med det om jag är medveten om det.

Nu har jag slagit in julklappar. Halleda vad jag har slagit in. Och då förbarmade sig ändå dottern över de stora paketen till kusinerna som maken och jag hoppats att den andra skulle slå in. Ingen gjorde det... Tur dottern är så snäll.

En snabbrunda till Kristianstad har hunnits med idag. De sista julklapparna är i hamn. Thank God. Nu kan jag släppa det. Nu har jag dessutom gått bärsärkagång i huset och (förhoppningsvis) hittat alla jag gömt lite här och var. Sonen hittade ett megabautapaket i styrekträningsrummet idag! Hoppsan. Tur det inte var till honom. Dottern skulle aldrig gå ner där så det var helt riskfritt att gömma det för henne där, till och med oinslaget:-)

Sonen tränar hockey just nu men när han kommer hem ska vi klippa resten av julkalendern. Den är riktigt bra tycker jag!

Jag funderar på att kompa imorgon. Vad tror ni om det? Det är jag nästan lite värd, eller hur?