Jag har ett temperament man inte skojar bort. Jag har åsikter om mycket. Jag har oerhört svårt för när man inte tar rätt och fel på allvar. Jag har svårt att ta att någon tror jag är dum. Jag blir så sjukt besviken när jag fattar att någon svikit. När sånt händer blir jag arg. Riktigt arg. Så där arg att jag måste jobba med andningen och verkligen bestämma mig för att vara tyst just i den stunden. För vassare tunga än min får man leta efter och då är det bäst att vara tyst så man inte säger något man får ångra länge sedan. Sen rinner ilskan av och förvandlas till frustration och tusen varför-frågor snurrar i huvudet. Steget efter det är resignation. Jag ger upp. Jag orkar inte. Jag orkar inte ta ansvar för allt alla säger och gör. Jag orkar inte hålla skenet uppe. Jag ger upp. Det är inget jag är stolt över men jag antar att alla har en gräns för när man faktiskt inte pallar mera just då. När man måste backa och samla kraft.

Mmm, det var dagens filosofiska tankar.

Idag har hela skolan varit på berget. Underbart! Jag hann dit en liten stund men bättre det än inte alls.

Efter det var jag och blev ompysslad av bästa P. Så nu är jag snajsig i håret och så ser jag elak ut. Det gör jag alltid när ögonbrynen färgats. Idag ser jag dock inte lika ilsken ut som jag brukar göra:-). Men , man vänjer väl sig.

Just nu funderar jag på att gå en runda, eller låta bli. Det lutar åt det sista:-)

Innan jag skulle till P och fixa håret idag stack jag inom affären för att grabba åt mig nånting att äta. Inte helt lätt om man försöker LCHF-äta kan jag berätta. Det fick bli en måltidsbar (med för mycket kolhydrater men vad skulle jag göra?!) och en stor ask med coctailtomater. Nu blev ni impade va? Jag blev i alla fall det. Tänk att jag inte föll i frallebulle- eller chokladfällan. Mycket bra!:-)