...just nu faktiskt. Jag får samla ihop ALLT jag har lärt mig på kursen för att inte bli galen. Lugn och fin, placera ansvaret där det ska vara, andas och jobba bort frustrationsklumpen i magen. Det är det jag behöver göra just nu. Inget lätt jobb kan jag meddela. Ibland skulle jag önska att kunde vara brutalt ärlig. Inte linda in ett enda budskap, inte behöva tänka på att säga saker på "rätt" sätt utan bara säga det jag vill. Men, det går ju förstås inte. Om inget annat så för att jag hade fått sån jäkla ångest efteråt.

Jaja, för övrigt är det ju en toppendag. Solen skiner och jag tvättar:-). Sonen klipper gräset, nästan helt frivilligt;-), dottern är i Brunnsparken, hoppas jag för hon bryr sig inte det minsta om att messa sin hönsiga mamma när hon är framme;-), maken städar bilen och jag vilar lite efter dammning och dammsugning.

En annan som prövas är goda vännen U som ligger på sjukhus med fyra brutna revben. Stackars, stackars U. Hoppas han snabbt blir bättre!