Jag är den som har rätt så svårt för att säga nej till olika grejer. Särskilt grejer som jag ser som utmanande och häftiga. Jag har i och för sig tagit på mig en del uppdrag för att ingen annan velat det, ni vet föräldraföreningar och sånt, men nu har jag toppat mig själv ska ni veta. Idag har nämligen lilla jag blivit vald till orförande i SIK, hockeyklubben. Hahaha, helt galet MEN rätt coolt. Jag är ju dokumenterat galen i hockey och jag har ju lite ledarvana så det kanske inte är helt och hållet galet. Bara lite:-). Övriga på årsmötet talade om för mig att jag är historisk, första kvinnliga ordföranden. Att vara historisk toppar verkligen det mesta:-)

Jag kan inte direkt påstå att jag har fattat vad det innebär eller vad jag förväntas göra men folk omkring mig har talat om att med rätt organisation och delegeringar ska jag inte behöva göra alls mycket. Inom en snar framtid kommer vi att veta om de har skojat med mig eller om det är sant:-)

Ett löfte jag definitivt INTE kommer att låta någon glömma är sponsorsansvarigas utlovade Piggelindricka:-). Bara så ni vet.

Nähä, nu ska ordförande ;-) ta sig ett glas vin och begrunda min nya roll. Hmmm, vad har jag gett mig in på?

Förresten ingår det tydligen i ordförandeskapet att vara med på A-lagets lagbild. Ha! Jag tror jag dör. Jag tror dottern också dör. Hon brukar inte tycka att det jag gör är pinsamt men där är vi nog farligt nära gränsen. Hehehe:-)