av att ropa att maten är klar och sedan händer...ingenting. maken och jag har hunnit äta, jag har dukat av, facebookat, pratat en halvtimme med M men fortfarande ingen son i antågande. Nu tänker jag plocka undan och så får han väl svälta eller nåt. Eller plocka fram maten igen. Han är ju ändå 13 och fullt frisk så det ska nog gå bra.

Dagen har tillbringats med broren och hans familj. En stund var vi här hemma och åt och fikade och en stund var vi ishallen och såg sonen och laget spela hockey.

Nu börjar det skymma och jag funderar på om jag ska gå en runda eller om jag ska börja läsa en ny bok. Man kan ju gå imorgon...

Nya livet går toppen. Idag tittade jag på när de andra åt äppelkaka. Känn på den.

När jag pratade med M sa hon att det var jättemånga som hade ont i huvudet nu. Bra! Då är det inte min livsstil det är fel på, bara nån konstig bacill som kommer att ge sig av snart.

Om C läser detta undrar jag om vi ska ut o gå imorgon bitti. Svara mig innan imorgon bitti;-)