...men maken som PT och styrekträningen funkar hittills riktigt bra. Vi har hunnit med tre pass på gymmet och utvecklingen har gått från mycket skeptisk och gnällig elev till ganska träningsvillig och bara lite gnällig;-). Nu är ju maken av tålmodig natur och kan handskas med gnälliga kärringar (och alla andra sorters knäppisar också) så han lyssnar inte så noga när jag gnäller. Tur det. Själv hade jag nog strypt mig själv;-)

När jag nu ändå är igång och hyllar maken kan jag berätta att han lagade sjukt god mat idag också. Han är riktigt

bra:-)

Igår for vi iväg till dottern och där pysslades det i lägenheten och den är riktigt trivsam. Vi gick en runda i Bjärnum också och i tävlingen i mysfaktor mellan Oskarshamn och Bjärnum leder fortfarande Oskarshamn. Stort. Men, dottern trivs som fisken i vattnet och hon verkar ha hamnat med riktiga toppenmänniskor så då gör det inte så mycket om byn är ocharmig;-)

Ett samtal från sonen kom igår och det tillhör ju inte vanligheterna så det gäller att passa på att klämma ur honom allt som hänt. Hmm, har ändå känslan av att han inte på långa vägar berättar allt och tur är väl det. Jag tror inte jag vill veta;-). Imorgon börjar han i alla fall gymnasiet och efter lite mammatjat idag så har han till och med letat fram vilken tid han ska börja...Jeeezez vad detta är jobbigt för kontrollbehovet.

Imorgon är det jobbedags för min del och maken fortsätter sin semester. Det här med att inte ha semester samtidigt är verkligen kasst. Hoppas det kan fungera bättre nästa år. Tredje året gillt...