Idag har jag börjat jobba! Jag skulle egentligen inte börja förrän på onsdag men jag hade en del grejer att göra idag och vips så var jag i full gång och vips så var klockan kvart i sex och det var definitivt dags att köra hem! Så kan det gå när det är kul på jobbet. Det kan ju bero liiite grann på världens bästa rumskamrat också. Det är gött att vara igång igen och nu väntar vi bara in tredje kollegan så är vi fulltaliga och kan kicka igång höstterminen!

Idag känner jag att jag är lite djup så jag tänkte reflektera kring det här med vänskap. Jag är en lycklig människa med många vänner. Jag har några som är närmare än andra. Ni vet de där som man kanske inte pratat med på evigheter men när man väl gör det så känns det som igår. De där man vet alltid skulle ställa upp om det krisar. Några av de vännerna träffade jag igår. Underbart härligt! Jag har dessutom sådana vänner inom arbetet också och det är bortom fantastiskt. Jag har vänner jag delar mina allra innersta tankar med och kan vara riktigt djup tillsammans med. De är inte jättemånga men det är väl inte meningen heller. Dessutom har jag min man och mina barn och de är utöver just man och barn mina allra närmaste vänner.

Vad jag vill med min reflektion är nog egentligen att uttrycka min tacksamhet över alla de som finns runt mig. Nära vänner, kompisar, bekanta och alla andra som gör mitt liv bra. Det skadar liksom inte att stanna upp ibland och förstå hur bra jag har det.

Nu ska jag krypa ner i min goa säng och läsa tills jag somnar och imorgon ska jag jobba igen. Maken och dottern ska måla dotterns lägenhet och jag tycker vi har kommt långt när de förstår att jag gör mer nytta på jobbet än med en pensel i handen. Jag har en förmåga att kladda ner överallt när jag målar (inklusive mitt eget hår, kropp och kläder) och eftersom vaktmästaren sa att det skulle göras fackmannamässigt så tjänar alla på att jag håller mig borta;)

Sov gott!