Idag har jag hållt ett behagligt tempo. Jag började dagen med frukost och tidning och så tog jag kaffet framför Nyhetsmorgon och tv:n. Samtidigt som jag tittade lite då och då på tv:n började jag virka på tumvante nummer två. Det ska bli kul att se om den kommer att bli hyfsat lik tumvante nummer ett... Det kan man aldrig så noga veta;)

Lite tvätt, lite plock, lite städning hanns också med innan jag och maken for iväg och kollade in loppisarna i stan. Det var trevligt men det gjordes inga fynd. Fynd gjordes däremot i den nya second hand-affären i stan. Halleda vilket fynd jag gjorde:-) Lite blommor handlades på Flora och de bildar numera en fin julgrupp i vardagsrummet. Åh, vad jag gillar att pyngla med såna grejer.

Efter stadsbesöket gick vi en lång runda. Vi gick Hälsoslingan nere vid Valjeviken och jag bara undrar hur den/de har tänkt som har fällt en massa grenar och bråte över stigen så det var helt omöjligt att gå på stigen utan vi fick ge oss ut i terrängen och klättra över stock och sten. Man kan ju hoppas att grenerna snart förpassas från stigen så att folk kan gå där igen. Det är ju en så himla fin väg att gå.

Nu spelar Luleå-Brynäs och då har jag inte ens rösträtt om vad som ska tittas på på tv:n. Men det är lugnt för jag tittar ju ändå inte seriöst utan fortsätter glatt att virka på vanten. Håll tummarna för att det blir bra. Mitt tålamod tillåter inte några misstag eller att behöva börja om. 

Det finns bra dagar och så finns det extremt bra dagar. Idag var en extremt bra dag. Hela gänget kring Tillsammansprojektet samlades och jobbade igenom alla låtar och alla scener i den kommande musikalen. Vilken kreativitet och vilket underbart gäng! Jag är verkligen lycklig som får vara med om detta. Jag vet inte hur många av er som var där som läser detta men till er som gör det vill jag rikta ett jättestort TACK för ert härliga engagemang och er glädje och närhet till skratt. 

Hemkommen efter denna utvecklande arbetsdag var det bara att svida om till träningskläder och köra ner till gymmet. Äntligen var det Easyline-dags igen. Det var ett tag sen sist. Vi var ganska många idag och stämningen var på topp. Nu skulle jag vilja repa ihop tillräckligt mycket mod för att prova på något annat än Easyline. Gympan som som jag också gillar har uppehåll till i januari och två pass Easyline i veckan känns faktiskt lite lite. Trodde verkligen aldrig att jag skulle tycka att två konditionspass och två styrkepass per vecka är lite för lite. Vad har hänt? Ett mirakel;)

Maken kom hem lite överraskande en dag tidigare än jag hade trott och sonen är på tv (dvs dator ihopkopplad med tv:n;) så nu hänger vi i soffan och ser IKO möta HV71. Efter första perioden står det 0-0 och spelet ser bra ut. Nu håller vi tummarna för en IKO-vinst:-)

Något har hänt. Antingen har jag blivit gammal (har hört att man behöver mindre sömn då) eller är jag utvilad efter helgens Göteborgsvistelse eller är jag stressad. I vilket fall som helst så vaknar jag tidigt. Till och med INNAN klockan ringer. Det har ALDRIG hänt förut. Knappt en enda dag på 44 år och definitivt inte flera dagar i rad. Nåja, det är inte så att jag lider av det. Jag får nog sömnen jag behöver ändå. Men jag tycker det är märkligt. 

Just nu sitter jag i soffan med en kopp kaffe och njuter av ljusstakar, stjärnor och ljusslingor. Jag älskar verkligen den här tiden med alla mysiga ljuskällor. 

På tv:n är det nyheter och dagens (och gårdagens) stora nyhet är att det blir omval. Jag är inte tillräckligt insatt för att veta om det är bra eller inte men jag hoppas att det är tillräckligt många som under de senaste månaderna förstått att SD inte kommer att göra någon nytta i riksdagen och att det nu är guldläge för att göra så att de inte har en vågmästarroll. För se hur de hanterar den...

I helgen var jag och dottern och lyssnade och såg En skam med Soran Ismael och Magnus Betnér. Halleda vad jag skrattade. De kan verkligen punktera alla töffiga främlingsfientliga åsikter. De gör det skickligt med humorn som vapen och jag kan lova att det omöjligt kan ha suttit en enda i publiken som om de hade SD-sympatier när de kom dit hade kvar dem när föreställningen var slut.

Nähä, nu är det julkalendern. Jag undrar om jag är den enda rektorn som förskjuter min arbetstid hela december så att jag hinner se adventskalendern innan jag kör till jobbet på mornarna? Det kan vara så:-)