Ja, då var vardagen och rutinerna tillbaka igen. Jag har faktiskt alltid gillat det, trots att jag haft börja-jobba-ångest i slutet på semestern varje år, men i år vetisjutton vad jag tycker...

Sommaren var underbart härlig. Vädret var inte mycket att hurra för alla veckor MEN jag är grym på att fånga de solstunder som dyker upp så jag måste ändå säga att jag faktiskt har solat en hel del. Mellan molnen:-)

Vi har inte varit iväg på någon flashig semester för här sparas det frenetiskt inför nästa sommars långresa och dessutom har vi inte varit lediga samtidigt allihop och då kan det kvitta med att resa.

Jag har haft många dagar när jag har legat kvar i sängen på morgonen och funderat på hur jag ville använda just den dagen som låg framför mig. Exakt vad kände jag för att göra? Att få göra så, dvs inte ha en massa måsten och krav på mig, är en lyx som jag egentligen inte fattar hur mycket jag uppskattar och hur bra det får mig att må förrän jag får möjligheten att känna efter. 

Men bäst av allt är ändå att hela familjen är samlad. Ja, jag får små nervsammanbrott över stöket och fingeravtrycken på microluckan men det är så himla härligt att få äta frukost, hänga på altanen eller i uterummet, cykla en runda, ta en fika eller bara vara i samma rum tillsammans att det överväger allt stök. Lätt. Och då är jag ändå lite pedantisk;-) 

Nästa gång alla fyra är tillsammans igen är förmodligen dagen innan julafton...ni förstår den känslan...

Jaja, innan dess ska jag se varenda hockeymatch sonen spelar, antingen på plats eller på Live Arena, Oskarshamn ska besökas ett antal gånger, Göteborg och dottern ska besökas och så ska en massa andra roliga saker hända. Det gäller att hålla sig aktiv och igång så känns allt genast lite bättre:-)