I vanliga fall gör jag allt i extremt god tid. Ett exempel på det är när jag pluggade så var alltid mina arbeten klara så pass tidigt att jag verkligen inte kunde skicka in dem när de var klara utan jag var tvungen att hålla lite på dem så jag inte skulle framstå som onormalt pluggig;). 

Just nu har jag så sjukt mycket som ska bli klart och så många måsten och tankar att det bara snurrar i huvudet och vore jag mitt vanliga jag så skulle jag haft lätt panik. Men nu är jag mitt ovanliga jag och bara jobbar på och tänker att "jaja, det ordnar sig". Jag tänker ALDRIG "det ordnar sig" i vanliga fall. Det är liksom mera makens sätt att angripa saker. Men nu gör jag det och jag måste ju säga att det är ganska skönt. Hoppas det fortsätter att vara det:)

Igår lärde vi oss att dansa cha cha (stavas det så?). Ni som känner mig vet att kordinationen i mig saknas och att jag förmodligen har två vänsterfötter plus en hjärna som inte klarar av att memorera. Jag måste ju ha allt i sitt sammanhang för att det ska bli bra. MEN igår mötte jag lärarna som kunde lägga upp undervisningen på en suverän nivå och jag kunde verkligen hänga med OCH tycka att det var kul! Halleda vad kul det var! Lärarna var inga mindre än Let's Dance-Cissi och hennes kollega Yvo och jag fattar hur de kan få alla att lära sig att dansa i Let's Dance. Jag tror hela skolan är beredd på att skriva under på att vi gärna hade haft danslektioner varje vecka.:)

Idag var jag borta och kikade när en film som ska användas i vår framtida musikal skulle filmas. Det var sexorna på skolan som tillsammans med några elever från grundsär, Cissi, Yvo och Lina Wägbo spelade in en film om mobbing och det jag såg var så himla bra att jag blev alldeles rörd. Vilken lycka att få vara delaktig i en sådan verksamhet som är så kreativ, varm och klok. All heder åt projektledaren S som är hjärnan och hjärtat bakom det mesta!

Nu ska jag kolla på hockey-VM. Sverige mot Norge. Det borde bli lätt som en plätt;)