Japp, nu är jag där. Vid pausen från det vanliga jobblivet och vid starten på det ovanliga. Ett öppet och orört år ligger framför mig och jag är i full gång och funderar på exakt hur jag kan förvalta det på bästa sätt. Jag vet vad jag vill ha uppnått i stort efter det här året. Det är att veta vad jag vill göra sen. Jag ska ha fått svar på mina frågor som; Vill jag gå tillbaka till mitt jobb? Vill jag arbeta som rektor någon annanstans? Vill jag arbeta med något helt annat? Vad i så fall? Är det möjligt att starta en ny karriär när man är 51?

Den sista frågan tycker jag egentligen är dum. Så klart kan man det. Jag är fasen i mig på toppen av livet. Jag har jobbat länge och har samlat på mig massor av erfarenhet och kunskaper som jag har användning för. Jag har levt länge nog för att våga ha en åsikt och stå för den. Jag har levt länge nog för att samla på mig kraft nog att inte ta obefogad skit och jag har levt länge nog för att veta vad som är bra respektive dåligt för mig i alla möjliga olika sammanhang och jag vågar numera välja bort både saker och människor som inte tillför utan bara tar energi. Allt detta är jag så glad för och det enda som är synd är att det ska ta så många år att nå dit...

Men, åter till tankarna på vad som ska ske framöver. Jag har som sagt ungefär tusen tankar på vad jag skulle kunna hitta på och de tankarna behöver jag få ner på papper och försöka skapa lite struktur i. Det ska verkligen bli kul att jobba med ett aktivt utvecklingsarbete med mig själv i centrum. Det är jag som ska utvecklas och den enda som kan genomföra arbetet är jag själv. Spännande! 

Men då så! Då kör jag nu! Hoppas några vill hänga med på min resa!