...hur det känns att vara förkyld för under pandemin har en ju koll på alla möjliga symptom och några sådana har jag alltså inte haft sen 2019. Men nu är jag påmind om hur det är när näsan rinner konstant och nysningarna duggar tätt. Som tur är så är det inte Covid och jag känner mig inte sjuk men jag har inte riktigt tid med det här så jag hoppas verkligen förkylningen sticker snabbt igen. Det som hämmar är ju t.ex att inte kunna umgås med vänner eller gå inom affären och handla när jag ändå går en runda. Jag förstår hur lyckligt lottad jag är som överhuvudtaget inte har behövt tänka i dessa banor en enda gång på två år...

På studiefronten är det just nu lugnt men det varar inte länge för den nya kursen startar nästa vecka och så är det fullt ös igen. Nu är det dags för uppsatsskrivande och, med risk för att ångra dessa ord senare, så ser jag fram emot det. Om allt landar som jag vill så tycker jag att jag har ett synnerligen viktigt och intressant ämne jag ska fördjupa mig i och som jag inbillar mig kan vara till nytta för andra. 

Men idag njuter jag av att inte vara tvungen att plugga utan kan välja att göra precis vad jag vill. Just nu är det att ha fötterna på soffbordet och titta på Vinterstudion samtidigt som jag gör andra saker. Jag funderar på att röja och städa i tvättstugan men än så länge är det bara en tanke. Vi får se när det blir handling...