Japp, så är det. Imorgon får vi det städat här hemma och det innebär att det måste plockas undan ikväll. Utan att överdriva tror jag att undanplockningsprocessen tar längre tid än själva städningen. Jag begriper inte hur saker hamnar på fel ställen hela tiden. Det kan ju i alla fall inte bero på mig;-)

Även om det är tråkigt att plocka undan så är det skönt när det är gjort och det är ÄNNU skönare imorgon när det luktar nystädat och gott när jag öppnar ytterdörren. En bukett blommor på bordet och vips så har bästa fredagskänslan infunnit sig. Underbart! Hade sen någon (läs: maken) hunnit handla innan jag kommer hem så hade lyckan varit total. Men, jag misstänker att han tänker prioritera annat såsom jobb och skridskoslipning imorgon (som de allra flesta dagar) så jag ska nog ställa in mig på att få köra ner till Ica. Eller äter jag yoghurtkvarg och skjuter på handlingen tills på lördag när maken kan följa med;-)

Dottern är febrig och sjuk långt borta i Thailand och för en hönsmamma som jag är det liiite jobbigt att inte ha koll på att hon verkligen dricker, sover och äter så mycket som krävs för att snabbt bli frisk. Nej, jag bryr mig inte om att hon är 23. För mig är hon ett barn;-) Hoppas eländet går över snabbt och att hon snart är tillbaka på scenen igen. 

Nähä, nu ska jag koncentrera mig på att se när Brynäs vinner över KHK:-)

Japp, den senaste veckan kan verka lite glassig. Förra helgen (fredag till måndag) tillbringade maken och jag i Bratislava, sen jobbade jag helt vanligt i två dagar innan det var dags att åka iväg med ledningsgruppen till Bäckaskogs slott i dagarna två för att sedan dra iväg till Ronneby Brunn med P och E där vi spa-badade, njöt av go mat och dricka och pratade en massa klokskaper som vanligt. Jag hann klämma in en Ritz-fika med J och C också innan jag for iväg. Dagen idag har innehållit jättefrukost serverad på rummet (ajamen varför har vi aldrig använt den servicen innan?), och sedan en synnerligen välspelad och rolig hockeymatch som i och för sig SIK förlorade (på straffar så det räknas inte riktigt;-) men vann ändå HELA cupen. Riktigt bra jobbbat!

Tillbaka till det glassiga. Så klart förstår jag att veckan kan se väldigt glassig ut men jag är ju ändå en människa som ganska mycket gillar när saker är som vanligt. Jag gillar vanliga vardagar. Så klart är det roligt med saker som bryter rutinen ibland men oftast gillar jag rutiner och helt vanliga dagar. De brukar liksom vara tillräckligt händelserika...

Men nu tror jag inte att jag ska behöva packa på några veckor. Skönt. Även om packångesten minskat avsevärt under åren så är det fortfarande inte en favoritsyssla direkt. 

En annan sak som heller inte ligger på popularitetslistan just nu är träning. Suck! Jag vill tycka att det är roligt igen! Hur ska jag lyckas med det? Exakt vem av er ska DRA mig ner till gymmet? För det är det jag behöver. Inte någon som drar mig rent fysiskt utan mer någon som jag har bestämt tid med på gymmet för jag skulle ALDRIG mesa och avboka om jag har bestämt med någon att träffas och träna ihop. Det är jag alldeles för plikttrogen för. Så jag undrar igen; vem kan ställa upp som träningsdragare?!

Japp, nu börjar jag bli lite varm i kläderna på jobbet. Det är fortfarande saker som driver mig till vansinne för att det tar så lång tid att räkna ut vilket håll jag ska ta det eller vem i hela kommunen jag ska prata med. Men det är också andra saker som jag har fattat hur jag ska hantera på bästa sätt.

Det är roligt med en så engagerad och lösningsfokuserad personalgrupp som jag har runt mig om dagarna.

Ibland står jag jätteredo att rycka ut och hjälpa till med något men då visar det sig att lärarna redan löst det och bara meddelar mig för att det är bra att jag vet. Älskar det! 

Idag har jag dessutom varit med på några möten och jag hade nästan glömt hur kul det är när vi samlas från flera olika ställen och gemensamt försöker klura ut vad som är bäst för en enskild individ. Det är så kul att lyckas hitta det som kan vara lösningen. 

Imorgon ska hela ledningsgruppen iväg på externat och där ska vi också slå våra kloka huvuden ihop och prata organisation och annat viktigt. Vi ska dessutom övernatta på ett slott och vi får väl se om jag träffar på några spöken;-)

Morgondagens äventyr innebär packning. Hmm, jag har inte ens packat upp packningen från Bratislava än. Jag kanske kan köra samma innehåll;-)

...tar helgen slut. Det känns som om den här helgen har varit kortare än vanligt men det beror förmodligen på tempot och antalet aktiviteter vi klämt in. Fredagskvällen tillbringade maken större delen av i ishallen medan jag inte var hemma förrän ganska sent för jag hade lite svårt att slita mig från jobbet. Därför fick det bli onlinebeställning på mat som levereras från Valje golfkrog och har ni inte testat plankorna där så rekommenderar jag er att göra det. Så himla gott!

Igår var det en ganska lugn förmiddag innan vi for till Bara för att fira brorsonen W som snart blir 12 år! God mat, god dryck, trevligt sällskap och många skratt blev det innan det var dags att sätta sig i bilen och dra oss hemåt för att hinna i tid till kräftskiva hos J och K. Där var också B och Å och vi hade en sueprkul kväll ihop. Även här med god mat, god dryck, trevligt sällskap och många skratt. 

Idag har jag gjort sådana där nödvändiga saker som man har en tendens att skjuta upp. Som att betala räkningarna till exempel. Men, nu är det gjort. Vi har varit och sett på hockey i ishallen och det var en fröjd att se så duktiga killar spela. Härligt! 

Nu väntar vi på att briketterna ska bli grillklara och sedan ska maken tillaga sina berömda burgare. Jag tror allvarligt talat att han skulle kunna leva på att servera sådana. Jag har ALDRIG ätit godare burgare någonstans än de han gör. Och då har jag nog ändå ätit på ganska många ställen;-)

Imorgon är det jobbedag och schemat är proppfullt. Har jag sagt att jag trivs som fisken i vattnet? Det gör jag! Det känns verkligen fantastiskt bra eftersom jag har blivit helt suveränt mottagen både av ledning och av medarbetare men också för att jag möter en genomtänkt och välfungerande verksamhet och det är ju verkligen en ynnest att ta få ta över. 

Men, det är fortfarande söndag och nu ska jag vara grillstöd åt maken:-) Ha en bra vecka du som läser detta!

Japp, nu är jag tillbaka i rektorsjobbet och jag älskar det! Det är ett helt sjukt tempo. Jag stöter hela tiden på saker jag inte riktigt vet hur det hanteras i en annan kommun än den jag är van vid, jag måste rycka ut och fixa fika (och då vet alla som känner mig att jag i vanliga fall är ALLERGISK mot att ordna fika) och arbetstiderna just nu är ju inte direkt 40 timmar per vecka. MEN! Jag älskar det. Det händer helt oväntade, oförutsedda saker som bara måste lösas och allt löser sig. På det ena eller det andra sättet och det känns gott. 

Framförallt har jag mött människor som är helt fantastiskt goa, hjälpsamma, kunniga och på hugget. Gott! Det är kommer att bli riktigt bra! Jag har också fått en rektorskollega med en underbar, skruvad humor och att ha någon att lägga upp ett gapflabb med är ovärderligt. 

Nu har jag kört järnet sedan 05:45 för direkt efter jobbet stack jag ut på pw med C. Därefter var det dusch med hårtvätt och min hårman skojar man ju inte bort. Efter det har jag städat för att vi har städning imorgon. Jag vet, helt sjukt. Men eftersom det ska vara undanplockat överallt så tar det ju ett tag när det bara är jag som är hemma och plockar undan. Suck. Nästa gång ska jag också se till att vara upptagen kvällen innan städning;-) Utöver detta har jag tvättat, hängt upp tvätt, ätit salta kex till middag för det fanns verkligen inget annat (eller jo det gjorde det men det skulle ta så lång tid att fixa att kexen lockade mer), konverserat på Messenger med en gammal kollega och skrattat så att tårarna rann. Nu dricker jag kaffe och bloggar och tittar på sonen som är så himla redig och lagar middag nu, 21:32. 

Halleda, vilken bra dag jag har haft!

...att träffa hela personalstyrkan på nya skolan. Även om jag är hyfsat van att prata inför folk så måste jag ju ändå erkänna att det är lite nervöst att träffa en sisådär 80-90 personer och försöka göra ett riktigt bra förstaintryck. Man har ju liksom bara en chans att göra ett det. 

Jag ojade mig lite innan idag och fick då höra att det är lugnt och att jag bara ska vara mig själv. Och så är det ju. Att vara mig själv kommer kanske inte alla människor jag någonsin möter tycka är en bra grej men det är ju det enda jag kan göra. Att gå omkring och göra sig till och försöka vara något jag inte är det skulle kanske kunna funka i tio minuter för min del. Jag är alldeles för dålig på att låtsas. Jag önskar att jag hade varit bättre på det för det kunde vara användbart i en massa situationer men nu kan jag inte det så det är bara att gilla läget. 

Nu ikväll har jag varit på zumba. Denna underbara zumba. I vanlig ordning bråkade mina fötter med mig och armarna kan jag bara använda ibland för att inte orsaka kaos i huvudet MEN jag bara älskar det! Jag har ett lyckligt leende på läpparna hela passet. Tänk om jag hade gilat all träning lika mycket. Vad härligt det hade varit!

Nu är det en mugg kaffe i soffan och att vänta in son och make som båda är i ishallen. Sonen för att träna och maken för att slipa skridskor. Lika bra att vänja sig:-)

Jag är medveten om att jag varit oerhört bortskämd med att ha kollegan P som alltid har skött mina tekniska prylar. Jag har liksom bara lämnat sakerna till henne och så har hon fixat det som ska fixas. Det har varit grymt skönt. Jag är bra på andra saker;-)

Men, nu står jag ju här. Utan P och fattar fasen i mig inte hur jag ska få in jobbmejlen i min privata telefon så att jag kan använda Outlook-kalendern och liksom synka ihop alla kalendrar i telefonen. De allra flesta bemöter min frustration med att säga att jag ska använda g-mail-kalendern istället och det är så himla mycket bättre. Fnys, säger jag. Jag tycker INTE att g-mailen är bättre. Man skulle till och med kunna säga att jag ogillar den men jag kan också erkänna att det är för att den inte är alls lika begriplig som outlook-kalendern. Frustrerande är bara förnamnet. Så om nu någon av er sitter där och har en lösning på mitt problem så får ni gärna hjälpa till. Men det måste ske på begriplig svenska och inte på något konstigt datorspråk för då fattar jag ändå inte;-)

Mmm, sånt roar jag mig med en lördagskväll. Och det är jag nöjd med. Jag roade mig mycket mer intensivt igår kväll. Jag roade mig så pass mycket att jag vilade fram tills någon gång i eftermiddags;-) Igår kväll träffade vi nämligen ett gäng SIK:are. Det var JB med sambo som bjudit in till grillning i Tredenborg så där var vi ett gäng. Det var en helt underbar sommarkväll och det var liksom för kul att avsluta trots att det blev mörkt så då for vi vidare hem till K och H och där bjöds vi på nya godsaker och så avhandlade vi en himla massa saker:-) Jättekul! 

Förresten så är dottern exakt nu på väg till Turkiet där hon ska vara tills den 23 september. Jag är sjukt avundsjuk på att hon ska vistas i goeklimat. Jag hade också kunnat stå ut med det. Idag var jag inne på nätet och kollade hotellet hon ska bo på. Jag hade definitivt kunnat stå ut med det lyxiga stället också. Hmm, undrar om man kan flyga ner fredag till söndag någon gång under de här veckorna? ;-)

Nähä, slut på pausen. Jag ger det ett försök till sen kapitulerar jag och använder g-mail-kalendern istället. Jag lär mig väl...

Japp, då var det dags igen. Huvudvärken som kommer från nacken och fasen i mig är omöjlig att få bort. Det enda som kan hjälpa är makens nackmassage och han är ju bara iväg och roar sig hela tiden;-) Just nu spelar han golf. Men för att vara helt rättvis så roar han inte sig särskilt ofta så det är honom väl förunnat. Bara han inte kommer hem och är så trött att han inte orkar nackmassera mig:-)

I min jakt på en förklaring på denna underliga tredagarshuvudvärk kan jag konstatera att jag inte haft den en enda gång under semestern... men just nu är läget rätt stressigt. Jag har en hel del att fixa innan all personal börjar på tisdag fast jag försöker tänka att världen förmodligen inte rasar om allt inte är klart. Förmodligen kommer inte en enda bryta ihop för att allt inte är hundra klart.

Har någon kört på vår gata på sistone? Det är ungefär som att köra på en tvättbräda fast med stora hål istället för räfflor. Det börjar bli liiiiiite tröttsamt nu. Vi har liksom inte haft en riktig väg här sedan januari 2016. Ska det verkligen behöva ta så lång tid? 

Samtidigt som jag skriver detta tittar jag med ett öga på Camping Queens, Tony och Jonas, som idag träffar Samir och Viktor. Vilka helt underbara människor de är alla fyra. Särskilt mycket gillar jag Jonas. Han är ju bara så himla go. Helt fabulous:-)